Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några studier rörande Disasagan. 33
minus Gere förr skänkt predikarebröderna i Sigtuna, bestående af
en sank äng Musamyr, som afsöndrats från Wänngarn. Då domini-
kanerklostret i Sigtuna anlades 1237, så måste denne Gere gjort
sin donation mellan 1237 och 1279, men Johan Karlsson hade ock
under tiden varit godsets egare, hvadan man kan antaga att denne
Gere innehaft Wänngarn kring 1250 eller 1260. Om vi skulle för-
söka att finna en ännu äldre egare till stället, kan det ske endast
genom en historisk konjektur. I samma trakt lefde bortåt 100 år
förut en annan Gere, som icke visade sig så gynsamt stämd mot
klosterväsendet. Vi ha redan nämnt att det första klostret här i
Upland anlades i Viby, som ännu ligger och under långa perioder
under medeltiden legat under Wänngarn. Det egentligen äldsta in-
hemska dokument vi ega i behåll, ett vackert bref från vår förste
ärkebiskop Stephans tid (1164—67), omtalar att han bilagt en tvist
mellan den i Viby kloster intagna hustru Doter och hennes son
Gere på det sätt, att hon afstår till sonen all sin fäderneärfda
jord, med vilkor att Viby skall tillhöra dervarande klosterfolk jemte
ränta af flera hemman i trakten, hvaribland vi igenkänna Ekhamn,
Hofva, Wallby. Det är ju ej otänkbart, utan tvärtom ganska sanno-
likt, att denne Gere och hans moder varit egare till Wänngarn,
hvarifrån Viby nu första gången afsöndrades, och att på grund af
namnet man skulle kunna sluta, att han kanske varit farfader till
den senare Gere. Jag är ej den förste, som framkastat denna
konjektur1). Och härmed ha vi kommit så långt tillbaka i tiden,
som det på den vägen är möjligt att komma. Mellan 1160-talet
och längst bort i hedentima är dock ett godt stycke, om ock de
hedniska offren här i Upland bibehöllo sig längre än i rikets öfriga
landskap.
I Blåslägten stannade egendomen under tre generationer. Att
för öfrigt uppräkna de riddare, väpnare och fruar, som bott på
Wänngarn under medeltiden, huru lockande det än vore, är här ej
tillfälle. Blott det må anföras, att Upsala domkyrka på grund af
l) Jfr Westerlings Samlingar till Uplands beskrifning biand Westinska
handskrifterna (W. 1113) i Upsala univ. bibl.
Samlaren XVII. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
