Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Några studier rörande Disasagan.
godsen kom i fråga. Wänngarn var emellertid redan nu belånadt
ända upp under takåsen.
Efter de la Gardies död lemnades gården under arrende till
friherre Magnus Fleming med vilkor att der inrätta ett stuteri,
men han innehade den allenast ett par år. Sedermera kom Wänn-
garn att under mer än ett sekel bebos af Gyllenborgska slägten
och de närskylda slägterna Gemer, Printzensköld och Ihre. Lands-
höfdingen Jacob Gyllenborg innehade egendomen först såsom in-
delning på sin lön, sedan såsom pant för försträckningar till kro-
nan. Förpantningen öfvergick år 1731 till perpetuelt arrende, och
vid 1769 års riksdag förvandlades det perpetuela arrendet till ett
arrende på 100 år. För jemt hundra år sedan beboddes Wänn-
garns kungsgård af ryttmästaren Eric Adolph Printzensköld. Det
var till hans maka, en dotterdotter till landsh. Jac. Gyllenborg,
som skalden Johan Gabriel Oxenstjerna, hvilken såsom slägtinge
till familjen ofta vistades på Wänngarn, år 1795 dedicerade sitt
berömda skaldebref Disa, en fint utförd skildring à la Watteau, om
också hållen i en lätt ironiserande ton, som icke fullt stämmer
med sagans grundton. Detta skaldestycke är emellertid ett af den
tidens qväden, som med oblandadt nöje kan läsas än i dag. Det
var detta poem, som föranledde Tegnér att uppkalla en af sina
döttrar med Disas namn. Hon var född år 1813 och blef i sitt
senare gifte professor Böttigers maka. I Skördarnes fjerde sång
har Oxenstjerna äfven skildrat Disa-sagan, men på sina alexan-
drinska versfötter skrider dess gång temligen matt framåt. Då är
skaldebrefvet ojemförligt mycket lifligare och mera spirituelt.
Vi ha kommit att uppehålla oss väl länge vid Wänngarn. Ut-
bytet för sjelfva lösningen af vårt föresatta problem har varit skä-
ligen ringa. Emellertid ha vi kunnat konstatera, att sagan tyd-
ligen är rot- och bofast vid Wänngarns gård, och att den åtmin-
stone redan i slutet af 1600-talet var till sina grunddrag fullt ut-
bildad.
Och nu skola vi öfvergå till ett följande kapitel, som jag
skulle vilja kalla Olof Rudbeck och Disa-sagan. I denna saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
