Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några studier rörande Disasagan. 47
Liksom Rudbeckianismen i allmänhet gjorde ett mäktigt in-
tryck, så förhöll sig ock med Rudbecks uppfattning af Disas saga.
Man finner sålunda långt ner i följande århundrade, huru hans
idéer gå igen och taga sig uttryck. Ar 1742 utgaf J. B. Norlin
under And. Celsii presidium en akademisk disputation i Upsala
De festo veterum Svio-Gothorum Disano; här talar han äfven om
Disa, Forgunns dotter1) till Wänngarn, hvars saga synes honom
innehålla åtskilliga mystiska anspelningar på Diana eller Isis:
Disa, insvept sitt nät i likhet med dessa gudomligheter, betecknar
henne såsom den der lyckliggjort de dödliga med nätets uppfinning
och bruk, och det råd, hon gaf Sigtrud, innebär helt enkelt att
hon i likhet med Isis eller Ceres först lärt menniskorna åkerbruket.
Äfven Olof v. Dalin i sin Svenska historia (D. 1, 1747 s. 61)
lutar delvis till samma åsigt. »Til denna tid då Vodiner, Geloner
och Neurer först kommit hit (till Norden), kan billigt föras den
Gudstjenst och offer, som detta nitiska Folk giorde sin Gudinna
Disa eller Ahring och Abrs.wäxt. De hade funnit för sig skarpa
länder och de förnuftigaste märkte wäl, at nöden snart wille öfver-
falla dem: folket begynte ökas och födan minskas. I et sådant
tilstånd war deras tilflykt til Gudomligheten: Oraklet eller snarare
Afguda-presten svarade då, at folket borde delas och utskickas
hvar på sin kant med en hacka och handske full med säd». Och
i en hithörande not förklarar han, att »de gamle hafva insvept
sina berättelser i så många dikter och mörker, at det är svårt at
utleta sanningen», — man ser dock af Disas historia strax, »at Disa
betyder den bärande jorden, som, då hon rätt brukas och besås,
är hvarken klädd eller oklädd», o. s. v.
Vi förnimma här samma naturmytiska ljud, som svagare och
bortdöende ljödo oss till mötes ur Afzelii sagohäfder. Nu förstå
vi hvarifrån dessa ljud ursprungligen utgått: från Olof Rudbecks
stentorsstämma.
*) Om Forgunn såsom Disas faders namn skola vi nedan nämna några ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
