Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några studier rörande Disasagan. 59
som varit så sedig och skön, att de mera sågo på henne än på
brödbakningen, ja de vågade till och med förklara, att hon i klok-
het täflade med den aflidna drottningen. För att pröfva Kräkas
klokhet, bjöd Ragnar att bon skulle komma till honom om bord, hvar-
ken klädd eller oklädd, hvarken mätt eller fastande, hvarken ensam
eller med sällskap. Hon kom, sedan hon fått löfte om personlig
säkerhet, om bord klädd i ett nät, hon hade endast ätit en lök
och åtföljdes af sin hund. — Genom sin skönhet, blygsamhet och
klokhet intog hon så Ragnar, att han gjorde henne till sin gemål.
Völsungasagan förkunnar huru bon i sjelfva verket ej var den fat-
tiga kolardottern Kråka, utan att hon hette Aslög och var dotter
till Sigurd Fafnesbane och Brynhilda, att hon af fosterfadern Hei-
mer blifvit räddad och förd i en harpa, att det gamla kolarfolket
af snikenhet hade dödat Heimer, men att de i stället för de för-
modade skatterna i harpans innandöme funno det undersköna bar-
net, hvilket de sedan klädde i paltor och utgåfvo för sitt eget.
Hon födde Ragnar åtskilliga söner, hvilkas krigarrykte spridde
sig öfver vestra Europa, och från henne härstammade Norges ko-
nung Harald Hårfager.
Det vore att tillskrifva Messenius större skapande förmåga än
han tvifvelsutan egde, om vi skulle tilltro honom att sjelf ensam
ha påfunnit samtliga de i dramat angifna profven och deras lös-
ning. Vi hålla före att Disa-sagan redan i traditionen erhållit sin
väsentliga utbildning i detta hänseende på grundvalen af den i
Aslögs saga anslagna begynnelsen. Det ligger just i sagans vä-
sende att upptaga ett sådant anslående motiv och att genom för-
ökande och förstorande på analogt sätt utbilda detsamma. Sålunda
tro vi att Messenii åtgörande, i afseende på de förelagda vilkoren,
snarare varit att bortgallra än nyskapa. Ett sådant vilkor som
att Disa skulle infinna sig hos konungen hvarken mätt eller fastande
lämpar sig ej för dramatisk behandling. Dramat fordrar åskåd-
lighet, men publiken kan ej se, huruvida Disa vid sin entré är mätt
eller fastande, derföre har Messenius — om, såsom troligt är, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
