Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 Några studier rörande Disasagan.
i Orebro, i stället för de långrandiga Persmässomarknaden, Hen-
riksmässom ark nåden.
Under medeltiden hade dessa ofta återkommande allmänna
kyrkofäster till helgonens ära, som sagdt är, gifvit anledning till
marknader, hvadan städernas borgare upprepade gånger klagade,
att de blefvo i grund förderfvade och landsköpet florerade fritt. Ge-
nom ett af städernas ombud ined konungens och riksens råds bi-
fall fattadt beslut blef Distingen i Upsala, jemte åtskilliga af de
nyssnämnda mässorna, den 30 September 1531 förklarad för fri-
marknad (k. Gust. I:s reg. VII, s. 547), men eget nog synes icke
någon representant för Upsala stad deltagit i beslutet. Af dessa
marknader begagnade sig kon. Gustaf ofta, då han ville meddela
allmogen i de särskilda landsorterna några vigtigare ärenden eller
upplysningar, der han befarade misstydning af sina regeringshand-
lingar. Många bref i hans registratur äro ock stälda till den vid
Distingsmarknaden i Upsala församlade allmogen. Också synes
denna marknad, som i medeltida bref förekommer såsom en van-
lig betalningstermin vid köp och dylikt, ba — att döma af Olaus
Magnus — äfven på hans tid varit omfattad med lifligt intresse.
Enligt en anteckning finna vi, att ännu inpå 1800-talet borgmästare
och råd i Upsala drogo all försorg om att höja Distingen i an-
seende och värde. Med trumpetklang och pukor, i likhet med våra
förra riksdagar, »utblåstes» marknaden under förkunnande af mark-
nadsfrid och afslöts ock med sådana ceremonier. Wänngarns taf-
lan n:r 8 ger oss en vink, att så ock tillgick i slutet af 1600-talet,
kanske ännu längre tillbaka.
Det torde ej bestridas att under forna förhållanden det var de
norrländska landskapens invånare, som med sina produkter af
fogel, renkött och pelsvaror gjorde kanske den värderikaste in-
satsen i varuomsättningen på den gamla Distingen. Och för dem
var i sin ordning Distingen af yttersta ekonomiska vigt. I ett
bref, dat. Delsbo 16 April 1531, som Helsingarne riktade till kon.
Gösta, omnämnes att skatteuppbörden egde i forna tider rum hos
dem 9 dagar efter Distingen med hänseende till den penningetillgång,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
