Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några studier rörande Disa-sagan. Af L. Bygdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Några studier rörande Disasagan.
Då dessa Diser sålunda grepo in i lifvets alla närmaste för-
hållanden, var det naturligt att man egnade dem särskild vördnad
och dyrkan. Också finna vi af de fornnordiska sagorna att Bisa-
blot — offer till Diserna — firades i samtliga de skandinaviska
länderna. Det var vid ett Disablot, som Fritiof den djerfve vid
sin återkomst från Orkney-öarne påträffade kung Helge och med
så omild hand öfverbringade honom den utkräfda skatten, att
denne afdånad föll från konungasätet, på samma gång han ock
genom sin ovarsamhet satte Balderstemplet i brand. — Det var
vid Disablotet i Upsala tempel, som konung Adils föll af sin snaf-
vande häst och krossade hufvudet i fallet mot en sten; och, såsom
professor Noreen tolkat Ynglingatalets hithörande vers, fick han
sålunda i form af döden omedelbart svaret af sin Dis, till hvilken
han förgäfves hade offrat (Uppsalastudier tillegnade Sopbus Bugge.
Ups. 18927 s. 195). Här i Upsala egde Disablotet rum, som vi hörde,
i Goe (Göje) månad d. v. s. mellan medlet af Februari och Mars. Her-
varar-sagan omtalar ett Disablot om hösten: eitt haust var giort
Disablot (Hervararsag. kap. 1). För att icke göra en lång upp-
sats ännu längre, kunna vi här lemna åsido frågan, huruvida Disa-
blotet i Upsala sammanföll med midvinters- eller jula-blotet, hvar-
om man hyst skilda meningar. Vi hänvisa i detta fall till Henry
Petersen (Om Nordboernes Gudedyrkelse och Gudetro i Hedenold
s. 27), som ådagalägger att den hedniska Julen inföll på annan tid än
vår kristna Jul, nämligen i slutet af Januari eller begynnelsen af
Februari ej långt från Kyndelsmässan, och att sålunda intet vä-
sentligt hinder möter att till samma tidpunkt sammanföra dessa
offerfester.
Af konung Olofs saga framgick, att man vid hufvudblotet off-
rade för frid ocb seger åt sin konung. När det ting, som stod i
samband med denna offerfest, hade ett krigiskt syfte, föll det sig
alldeles naturligt, att detta moment skulle, för att så säga, utgöra
ett hufvudnummer i festprogrammet, helst Upsalakonungen såsom
offergode och ypperste härhöfding var högsta representanten för
den menighet, som samlades att på en gång hembära offer till
gudarne och rådslå om årets härtåg. Men om man offrade till frid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
