Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar till Bellmansdiktens historia. III. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anteckningar till Bellmansdiktens historia. 135
att före författandet af någon epistel har Bellman utan tvifvel
skrifvit det stycke, som nu benämnes Fredmans sång 26, »där-
utinnan beskrifves hans egen begrafning». Denna dikt är hos
Hielm inskrifven troligen i början af 68 under titeln: »Grafskrift
öfver urmakaren Fredman» och sedan kommer ej någon epistel
hos Hielm förr än i början af 1770 och då först »Biåsen nu alla»,
sålunda den 25:te i ordningen. Den heter visserligen ej hos
Hielm epistel, men omedelbart efter denna följer »Fredmans epistel
af Bellman: »Ack du min moder säg o. s. v.». Sannolikt har
väl någon tid förflutit mellan författandet af Fredmans grafskrift
år 67 och början med epistlarne, som sålunda med tämligen stor
bestämdhet kan antagas ha egt rum ungefär i medio af år 68.
Och sedan ha de 25 första epistlarne diktats under åren 68, 69
och 70. Att »Fredmans 25:te Capitel Bläsen nu alla» förekommer
i den s. k. »Visbok 68» betyder intet, ty denna är endast påbörjad
68 men ej afslutad förr än senare. Epistlarnes nuvarande ordning
är, såsom redan anmärkts, ej den ursprungliga, ej heller är ord-
ningen i det Duvallska exemplaret den, uti hvilken de författats.
Detta kan sägas vara bevisadt däraf, att både Ehrengranat, den
Klemingska handskriften, Dohna och den därmed samstämmiga
gemensamt ha en annan ordning, till hvilken i allt väsentligt äfven
Hielra sluter sig, och med hvilken äfven ett par af de Nescherska
handskrifterna i hufvudsak öfverensstämma.
I sina kommentarer till Fredmans epistlar sysselsätter sig
Ljunggren först med n:r 5 och 6, anmärkande, att parodien ej är
fullt genomförd i någon enda epistel mer än i den 5:te. Att denna
ensam har egentlig epistelform stämmer nu utmärkt därmed, att
samtliga handskrifter utom det D:ska exemplaret upptaga just
denna såsom den första. Jag antar därför, att såväl denna upp-
gift är riktig som de omtalade handskrifternas öfriga numrering,
och att denna numrering utmärker den följd, i hvilken epistlarne
verkligen författats. Den andra i ordningen blir då nuvarande
n:r 6 »Till the Gallimater», upptagen såsom n:r 2 hos Hielm,
Ehrengranat, Klem., Dohna, Nescher fol. och Nescher 4:to, svensk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
