Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nicolaus Ragvaldis tal i Basel 1434 Af Werner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nicolaus Ragvaldis tal i Basel 1434. 189
historieskrifningens förste akademiker» utfaller särdeles gynsamt.
Ebendorfers förnämsta arbete, hans år 1463 fulländade Chronieon
Austriæ, föreligger tyvärr endast i den ofullständiga och föga till-
fredsställande edition, som 1725 ombesörjdes af benediktinern Pez
för samlingsverket Seriptores Rerum Austriacarum, och de bevarade
handskrifterna lära befinna sig i ett sådant skick, att på grund-
valen af dem en kritisk edition utan vågade konjekturer ej är
tänkbar. I denna krönikas 2:dra bok1) kommer Ebendorfer att
nämna goterna och inskjuter då biskop Nils’ tal för att visa, huru
det förhåller sig med goternas äldsta öden, särskildt deras herra-
välde i de österrikiska länderna. Hans referat af talet föregås af
följande inledningsord:
»Et quia Gothorum mentio præhabita est, pro clariori notitia
de eorum processu ordiendum ratus sum; quæ et olim in generali
Basiliensi synodo 1433 per quendam Venerabilem Episcopum Vexo-
niensem de Suetia, qui se de horum reliquiis fore gloriantur, audivi
in publica sessione, præsentibus adjicere.»
Vid en jämförelse mellan de båda referaten af talet falla tvänne
omständigheter genast i ögonen: 1) Hos Ebendorfer saknas såväl
den cirklade inledningen sora själfva protestationen. 2) Johannes
Magnus följer i talets historiska del så godt som ordagrannt Eben-
dorfer och meddelar alls inga data eller fakta, som ej förekomma
hos denne. Smärre skiljaktigheter förekomma visserligen, men de
flesta kunna naturligast förklaras däraf, att Joh. Magnus haft att
tillgå en annan handskrift af Ebendorfers krönika än Wieneruni-
versitetets, som Pez haft till ledning för sin edition. Därigenom
har han undgått sådana uppenbara meningslösheter som »Histaspis
filius Cyri» (för »Darius Hydaspis filius»), »Crasia» (för »Thracia»)
m. fl. tydliga afskrifvarefel. Mest karakteristisk blaud hans än-
dringar är, att ordet »Dani» samvetsgrann uteslutits på alla de
ställen, där det förekommer hos Ebendorfer. Detta är fullkomligt
i stil med den tendens, som genomgår hela Joh. Magnus’ historia,
att frånkänna danskarne hvarje spår till delaktighet i de in- och
1) Seriptores rerum Austriacarum, ed. Pez. Lipsiæ 1725: II, s. 690.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
