- Project Runeberg -  Samlaren / Adertonde årgången. 1897 /
19

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Broman. Vår förste romanförfattare. Af Knut Barr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olof Broman. 19

verse och på det att, hvad däruti ännu torde stå att förbättras, af
själfva praxi måtte kunna erfaras»1). »Då», heter det i det redan
anförda högtidstalet vid Hudiksvalls lärovärks tvåhundraårsjubileum år
1850, »konsistorierna med anledning däraf från Gymnasier och skolor
infordrade påminnelser däröfver, höra vi just från denna skola en röst
om en utsträcktare undervisning i andra till en del nya ämnen på det
latinska språkets bekostnad. Det är Hudiksvalls skolas då varande
förtjänte rektors, Olof Bromans. Med anledning af skolordningens
föreskrift, att i trivialskolans fjärde klass disciplarne böra ur de prosaiska
latinska auktorerna utdraga de retoriska troperna och figurerna, dem
läraren skall förklara med andra exempel af vårt språk, äfvensom han
skall föra prosodin till praxis vid explikationen af de latinska poeterna,
föreslår han att hällre ’betjäna ungdomen med ord och meningar af
tyskan, engelskan och fransyskan, hvilka öfverallt brukeliga äro, och
befordra mycket; ja, att detta till en del bytes ifrån latinska gamla
och sinliga vältaligheten af Cornelius Nepos, Livius och Tullius, hvartill
en så lång tid användes med mera skada än fromma’. Då skollagen
föreskref, att lärjungarne i 4:de klassen skulle tillhållas att med
hvarandra så väl som med sina lärare tala latin, menar han
däremot, att ’det vore ganska nyttigt, att lärjungarna såväl i högsta
klassen som de andra någon gång i veckan öfvade sig i hela skolans
öfvervaro rent, distinkte uppläsa något dels af latinska dels af svenska
böcker, stundom prosa, stundom bunden stil skiftevis’. Och vid
den föreskriften, att Eloquentiæ lektorn skall anbefalla sina lärjungar
att läsa romerska författare för sig själfva samt att skaffa sig
Ry-delii Grammatista Philosophans att däraf lära svårare
konstruktionssätt, prydligare talesätt och bruket af retoriska troper och figurer,
anmärker han, att ’de unga gymnasister läsa detta för sig själfva
med föga fromma, utan den tiden kunde nyttigare användas till att
ruminera lectiones lectorum’ — det vill säga läsa öfver sina lexor—
’eller ock göra sig bekanta uti fäderneslandets historia’. Det är sunda
frisinnade åsikter, sådana som vid hans tid sällan utgingo från skolan».
Hans uttalanden förklingade dock ohörda.

* * *

Man kan som redan sagts icke undra öfver att församlingarna
inom ärkestiftet täflade om att få tillgodogöra sig Olof Bromans

1) Den fortfar emellertid att gälla ända till år 1807, oaktadt den ingalunda
föreskrifver många ändringar till ett bättre. Se Wrangel: Frihetstidens
odlingshistoria, 1 kap.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1897/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free