- Project Runeberg -  Samlaren / Adertonde årgången. 1897 /
25

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Broman. Vår förste romanförfattare. Af Knut Barr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Olof Broman. 25

VIII. Uti Musica Chorali framwisade HI. Olof Gestrin huru han öfwat alla
Scholæ-Piltarna at rätt siunga och förstå notas, som hwar och en psalm tilhöra
månde; och thet på alla Söcknedagar emellan kl. 12 och 1; icke efter thet gamla
ut, re, mi, fa, sol, etc. utan efter thet brakel, sätet af a, h, c. d, e, f, g. Med
hwilken wakra öfning at fortfara samtel. Piltarna förmantes, hwar af the som
intet hade råd at fortfara med studier, kunde ljkwäl finna sin föda i
församlingarna med klåckaretiänster, hwilke här i landet mycket nödige äro, såwäl för
barnalärona i socknen, som sången i kyrkone.

IX. Organisten Andreas V estström som och Cantor är uti Musica Figurata,
hade wisat besynerlig fljt at icke allenast af grunden lära alt thet som i gemen
til Sången hörer, utan jämwäl på Instrumenter, i synnerhet på Violer; ibland
hwilka 5 st. woro mycket färdiga, som ofta resor här i kyrkone fägnadt
församlingen och prydt Gudstiänsten med sång och spel. Dock beklagades mycket then
här warande bristen på nödig Instrum: utom hwilka swårt at fortkomma.

X. Sedan nu alle här warande Preceptores, hade en hwrar för sig, låtit
för-nima theras fljt at lära thet som them åligger at giöra; frågades

1) Om några besynnerliga klagomål, anten docentes eller discentes hade
at andraga? hwar til swarades ney; utan här war nu som tillförende alt stilla,
enligit och förtroligit.

2) Om Prœceptores åtniuta richtigt theras löner efter Kongl. Förordningen?
I synerhet hwad thet så nämda augmentet angår, både i spanmål och peningar?
Hwartil med åtskilnad swarades, näml. then gamla wanliga lönen gick ricktig
uth; men then nyare icke så; emedan then minut-wjs skulle hämtas ifrån alla
Härads-Fogdar här i Höfdingadömet; Och, thet swårare war, hade ännu thenna
Scholan icke åtniuta fått the förmoner som ljkwäl andra ärhållit, efter Rjksdags
Beslutet 1723 1).

3) Om diäknepeningarne proportionaliter utdelas? Hwar på Hector Scholæ
sade sig wilja wisa räkning.

4) Om några medel af the 2:ne årl. Collecter, för Scholor och Gymnasier i
stiftet, hade hitkommit til thenna Trivial-Scholans förnödenhet, som dock mera
än alla the andra warit eld och förstöring underkastad. Hwar til swarades: at
ännu är icke en pening influten. Therföre nödgas man åter här om bönfalla.

XI. Sist förmantes hwarjom och enom till Gudsfruchtan, höflighet och
skicke-lighet i seder och åtbörder, samt fljt at nu i Somar påmina sig thet the lärdt
hade, och tidigt åter infina sig, Gud wil, åt hösten, etc. hwartil önskades
wälsignelse af 1: Reg: 8: 56. 57. 58. Slutades med psalmen N:o 346.

Hudicksvall d. 12 Junii 1731.

01. J. Broman.»

Af detta examensprotokoll framgår, att i Hudiksvall föga
afvikelser gåfvos från den vanliga undervisningen i våra trivialskolor
på denna tid. — Äfven de läroböcker, som användes, voro de öfver-

1) Kollegernas i Hudiksvall ekonomiska ställning var särdeles svår. En
massa klagoskrifter insändas till konsistoriet under hela 1730-talet. 1738 beviljas
dem ändtligen en påökning i deras lön, men först 1744 blifva — mäst genom
dåvarande rektor P. Frodlins försorg — deras vilkor något drägligare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1897/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free