- Project Runeberg -  Samlaren / Adertonde årgången. 1897 /
26

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Broman. Vår förste romanförfattare. Af Knut Barr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26 Knut Barr.

allt sedan länge förekommande. Trots Bromans ofvan anförda
framsynta åsikter, tyckes skolan särskildt i detta fall nu vara snarare
efter än före sin tid. Skolordningens bestämmelser, som visserligen
gåfvo föga rum för framstegsplaner, voro dock icke så snäfva eller
oryggliga, att ej de olika skolornas ledande män kunde vidtaga sina
förändringar i studieplanerna. Och möjligt är ju också, att Broman
praktiserade sin upplysta teori så vidt ske kunde, äfven om han ej aktat
för nödigt att därom underrätta konsistorium. Men hvad särskildt
bibehållandet af en del föråldrade läroböcker angår, må man komma ihåg,
att därvidlag föga ännu kunde uträttas. De långvariga krigen och
landets utarmade tillstånd hade naturligtvis sitt inflytande äfven på
skolornas ekonomi. — Först vid tiden för ofvanstående protokoll —
omkring 1730 — började en ljusare tid randas för vårt
undervisningsväsen. Och Bromans senare till domkapitlet insända redogörelser ha
också att uppvisa stora framsteg i skötseln af Hudiksvalls skola.

»Thet lider dag om dag, och åldren samlar åren;
The blomster falna af som prydda ståt om wåren.
Arbetet tager til, när krafter tyna af,
En sysslar som man kan til thes en lags i graf.

Then ene niuter ro, i gull som pärla sitter;
Och knapt sin hand ell fot uhr fläcken röra gitter;
En annar ther emot arbetar swåra nog
Och sällan ser äntå thet lyckan nånsin log.

The ting må tala här, som intet tala kunna,
The miningsmärcken må mig witnebörder unna,
Om jag til kyrkors tiänst har warit slös ell sull
Om jag har mera bygt, ell rifwit mera kull.

Min ämbets Bröder må; ther the behaga nämnat;
Om tyngsta bördan jag på them ell mig har lämnat;
The siuka som hwart år ha komit många nog,
Må säja huru stor en läkar-lön jag tog.

Låt Baggar komma fram, Röros och Norska fränder,
Låt Österbotnens folck -och stora Finlands länder
Inkomma med sin ord; the lära hwitan sten
Uplägga på min graf åt mina döda ben»1).

1) Personalia 1730.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1897/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free