Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Broman. Vår förste romanförfattare. Af Knut Barr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 Knut Barr,
Oeconomien warit, näst Gudsfruktan, thet angelägnaste af alt thet
under solene sker, så at then konsten wida til nyttan öfwergår alla
andra wetenskaper, hwad namn the hafwa må, som wid Gymnasier
och Högscholor föreställas, i synnerhet them som mera besta af
pom-peuse ord och kraftlöse termer, än af nyttigheter för then Politiske
kroppen» — —.
Det är gifvet, att Bromans lärda sysselsättningar då och då röja
dilettanten, att författaren ingalunda behärskar alla de områden, där
han försöker sig; men han känner i allmänhet sin begränsning, och
ofvan har redan framhållits hans kolossala beläsenhet, hans
outtröttliga nit att samla material för sina vetenskapliga undersökningar,
hans förmåga att med vakna sinnen göra sina observationer.
Ärkestiftets herdaminne citerar om Broman: »Vir humanus,
eruditus et experientissimus tam medicinae, quam variarum rerum, imprimis
antiquitatum Suio Göth. et Bibliophilos»1). Och betyget är ej orättvist.
»Dock,» säger Broman själf i sin Egenhändiga
Lefwernesbeskrif-ning vid tal om hvad han uträttat, »ehuru ganska många, höga
förnäma och gunstiga gynnare Gud upwäckt, så hafwa dock i alla
lefnads tider, nog många Momi tänder warit framme, dock alla
samman bitit sina egna tungor och läppar, den ärbara werlden til åtlöje
och mig til altsingen ängslan, som wid sådana tilfällen siungit
Dawids wisa: På Herren jag förtröstar och warder etc.» Det äger
nog sin riktighet, att Broman trots sin människovänlighet ej lefde
på fullt god fot med alla dem, som han kom i beröring med.
Möjligt är också, att han på högre ort ej var någon »persona gråta».
Man kan åtminstone misstänka något dylikt på grund af de kallelser
till pastorat, som Broman erhöll, utan att de som makten hade
funno för godt att fästa vikt därvid. Någon fullt påtaglig grund för
denna misstanke fins dock ingenstädes; men därvid är att märka,
att de källor som stå Bromans biograf till buds äro — utom
Uppsala domkapitels samlingar — så godt som uteslutande hans egna
anteckningar, och hur trovärdiga dessa än förefalla, så torde dock ej
vara öfverflödigt, om man kunde hitta några andra samtida
uppgifter för att verifiera eller moderera Bromans egna2). Att man med
en viss reservation måste betrakta hans försäkringar om att han
själfmant undandragit sig kallelserna till Harmånger, Enånger och
1) Citatet är tydligen en förvrängning af anteckningarna om Broman i
Hälsinge nations album: »Vir humanus, et eruditus tam medicinae quam antiquitatum» ete.
2) I Frodlins redan ett par gånger citerade biografi öfver Broman
förekommer ingenting för densamme nedsättande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
