Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Broman. Vår förste romanförfattare. Af Knut Barr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olof Broman. 45
Men då han hunnit ett godt stycke in på sitt sjunde tiotal af
lefnadsår, känner han sig mer ungdomskraftig än tillförene. 1740
rimmar han:
»Med ny en decimal af åre-talen räkna
Får Mercur lefnadn min i tideboken teckna,
Och finna undervärck, Guds nåd, att krafter ha,
Som synes mera til än taga, tyna af.»
Och året därpå:
»Min ålder mente iag skull korta mina dagar;
Dock Gud, then store Gud, med mig så nådigt lagar,
At iag i kyrkan och wid alla ämbetswärck
Mig kände aldrig trott, men som en unger stark.»
År 1744 börjar han dock nämna om begynnande
ålderdomskrämpor, men följande år på tal om sina hjälppräster, af hvilka
han föga hjälp hade, tackar han Gud för att han själf ännu orkar
bestrida sina många sysslor, som »äska skötsel tida.»
Samma dag Broman fyllde sjuttio år råkade han ut för en
olyckshändelse, som jag berättar med memorialets ord: »På 1: Adv:
söndagsafton, ultimus Nov. sedan jag förrättat gudstiänsten i Idenor och
hållit Catedr: förhör uti H:vall uti Sandbergs gård, föll iag uti
mörkret på gården i en liggande stenhop omkull, och bröt min handled
och wänstra arm sönder, hwaraf iag sedermera hade mycket beswär
och bräckeligheter på thenna netto fylta 70 ålders dagen.» Fem
veckor efter sitt armbrott var han emellertid återställd och uppehöll
ånyo sina gudstjänstsskyldigheter.
Nämnda olycka var ej den enda eller värsta, som förbittrade
hans sista tid. — »Gud sänder som Han wil, båd mot- och medgångs
wäder, af mot en suckar, när en an af med sig gläder!» — År 1743
hade den äldsta af hans tvenne barn, dottern Anna Margareta,
bortryckts af döden1) efter att i åtta år ha varit förenad i ett lyckligt
äktenskap med rådmannen i Hudiksvall Jon. Gevalin. Och fyra år
senare följde hans återstående barn, dottern Aurora, sin syster efter
1) Dödsorsaken var enligt memorialet »blodsoten som gick en Pest jämerl.
öfwer hela landet, och dödade ganska många, 6, 7, 8, 12 ljk i somliga socknar
på hwarje söndag.» Dödsfallet skedde den Ql Sept,, »sedan hon som alla flera i
staden, war hemkomen ifrå flychten i Junii månad, hwilken flycht med inerlig
förskräckelse, skedde för Ryssens annalkande, sedan han bemächtigat sig hela
Finland.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
