Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Broman. Vår förste romanförfattare. Af Knut Barr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olof Broman. 55
Schröder i sin katalog (1824) uppgifver, synes mindre troligt, då
Gestrike-Helsinge nations exemplar är af Bromans egen hand»1).
Jag har ej haft tillfälle att undersöka, hur med saken förhåller sig.
»Mag. 01: Bromanni Disqvisitio de Morbis Accidentalibus
Malig-nis, om Siukdomar och olägenheter som kallas Råka i Ondt»
författades 1734. Där förtäljes om andar och spöken, trolldomar och
finnskott — en del roliga och i kulturhistoriskt hänseende
synnerligen inträssanta historier, på hvilka i föregående kapitel ett prof
meddelats.
»Aettqvist (fol.) af et Tiog och flera Stamträn å Glysisvallur Samt
Aettbogi Bihang af XVI flockur Skorne af etc. 1735» företer
synnerligen rikhaltiga Heisingska släktledningar mellan åren 1650—1750.
»Flockarna» äro till antalet sjutton, ej sexton.
»Glossarium Svio- Helsingico- La timon, eller Orda-Bok på
Hel-sing-Svensko och Latin» (fol.) begynte renskrifvas 1736, men går i sitt
nuvarande skick ej längre än t. o. m. ordet Björn2). Hvarför
Broman skrifver »heisingsvenska», är svårt att förstå; värkliga
dialektord äro nämligen mycket sparsamt förekommande.
»Kort Sagubrott om Franska^Lydes Kynde och Lynde» skrifves
1739 med anledning af »Fransose-siukdomens» härjande i
Helsingland. I ett »förmäle» tar författaren den »ädla» franska nationen
i försvar för det dåliga rykte, den fått såsom nämda sjukdoms
förmenta upphof och låter därefter följa en liten fransk historia på 37
sidor, indelad i fyra »afhandlingar», förnämligast berörande
»krigsväsendet». Bihang vidfogas om »Riksivapnet i Frankrike» och
»Siuk-domen så öfwer alt nämnde Fransosen», det senare bihanget utfyldt
med en afskrift rörande ämnet ur Æsculapius Helsingicus.
På 1740-talet fullbordas bl. a. följande skrifter:
»Memoria Virormn in Rogstada Literatorum Rediviva, eller
Minesmärken på Priswärde Män ifrån Rogstad Sockn af
Helsinge-land, ifrån året 1470, til närwarande 1740, upsat af theras Socken
Man 01: Joh: Broman eller Ulphilas i Valesheim.» Den är sedan
kompletterad till 1749.
»Levi Ephraimita Felsteg til Toma Predike-Stolar, märkte i sin
tid Ulpher i Valesheim Sedan Millesii och Septicentii Åratal uti
1) Risbergs katalog.
°2) I ett bref till Benzelius af den 28 Jan. 1719 omtalar Broman sina
dialektforskningar och betydelsen af folkord samt gör en del tillägg till Spegels
Glossar, Sviogoth,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
