- Project Runeberg -  Samlaren / Adertonde årgången. 1897 /
157

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anteckningar om för fattararvoden under frihetstiden. Af Otto Sylwan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anteckningar om författararvoden under frihetstiden. 157

drefvos ock 1765 underhandlingar mellan nämde boktryckare och
domprosten i Skara Anders Knös om utgifningen af dennes
Institu-tiones theologiæ practicæ. Hesselberg bjöd här först 21 dlr arket,
hvilket sedan ökades till 24. Knös ansåg väl ej sin möda ersatt
därmed, men var dock tydligen rätt belåten, och man ser således,
att äfven sådana teologiska arbeten, som icke tillhörde
uppbyggelse-literaturen, betaltes jämförelsevis rätt bra1).

Icke ens författare af läroböcker funno vid frihetstidens början
förläggare på förmånliga vilkor. Swedberg synes (enligt ett bref
till Rosenadler i Bergianska samlingen IV: 35) hafva öfverlåtit sin
svenska gramatika till boktryckaren Björkman blott mot ett femtiotal
friexemplar, till hvilka han själf t. o. m. fick bestå papperet. Men
att detta slag af literatur ganska snart därefter gjordes till föremål
för affärsspekulationer, torde kunna slutas af följande. Då Erik
Benzelius d. y. tänkte utgifva sin svenska historia öppnade hans broder,
censorn Gustaf Benzelstierna, 1733 i Stockholm underhandlingar med
»en studerande person ifrån Helsingland, benämd Bäckström, hvilken
gör profession af att förlägga böcker, hvartill han använder någre
igenom information samlade medel». Gustaf B. fasthöll då, att
»något äfven bör præsteras pro labore», och ett öfverslag uppgjordes,
enligt hvilket kostnaden för papper och tryck till en upplaga af 500
exemplar om 72 ark skulle gå till 2,115 dlr2), således ungefär 30
dlr per tryckark, »att åtskilliga vackra verk här blifva tillbaka, sker
i mangel af förläggare, som någorlunda vela erkänna auktorers
möda», yttrar censorn i sammanhang med denna sak. Emellertid
förföll hela planen, som det tyckes, emedan Bäckström på föregående
förlag satt till sitt kapital, och boken kom ut först 17623).

En bland de böcker, som hade bästa åtgången, var Tunelds
svenska geografi (första uppl. 1741), hvilken ock af författaren
ständigt förbättrades; för femte upplagen erhöll han 600 dlr och därtill

1) Knös berättar i ett af sina bref, att Sv. Wilskman af en sin bok
(rimligtvis »Svea rikes ecklesiastikverk», en kyrklig författningssamling) tryckt en
upplaga af 3,000 exemplar ocb därpå förtjänt ej mindre än fem till sju tusen
plåtar (30,000—42,000 dlr).

2) Troligen kpmt ehuru detta icke nämnes. Till en jämförelse må anföras,
hvad Lidén 19/4 1765 skrifver till Gjörwell om sin disputation: »är det icke
skam-fullt, att hvart ark, papperet inberäknadt, kostar här på trycket 120 Dr».

3) Bäckström hade förlagt Benzelius d. ä:s kyrkohistoria på svenska,
Lithous latinska poem m. m. Om honom, en af våra förste förläggare, se
Benzeli-anska Brefväxlingen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:17:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1897/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free