Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nares regler har den förre lagt den nya, att man icke borde
använda ord, dår aksenten icke vore fullt jambisk, d. v. s.
antibac-kier. Därjämte märkes en bestämd förkärlek för jamben, att icke
såga en bestämd fiendskap mot de öfriga versmåtten. Allt syftar
på att bringa hvarje vers i den noggrannaste öfverensståmmelse med
versskemat och att inskränka valet af dylikt till de enklaste och
fastast byggda.
Att Greutz står på höjdpunkten af denna rigorösa riktning —
en nödvändig skola för den svenska versen efter äldre tiders slarf
och vårdslöshet — är hans betydelse i den svenska metrikens
utveckling; att han trots dessa oerhördt stränga lagar i sin vers
ådagalägger det utsöktaste behag och den — till utseendet —
otvung-naste ledighet, är hans stora förtjänst som skald. På grund af detta
år han ock det mest fulländade uttrycket för frihetstidens verskonst.
•
Närmaste fråga att besvara blir då i hvad mån samtiden följde
de Creutzska principerna1.
Fru Nordenflycht ansluter sig i sina tidigare större arbeten
(Skaldekonstens nytta 1744 och Den frälsta Svea 1746) till Dalin
utan att dock lägga i dagen samma omsorg som denne. Icke
sällsynta äro hos henne verser, uti hvilka cesuren är mer än lofligt
klen, t. ex. andra raden i Den frälsta Svea:
Och der naturen en | mångfaldig fägring hyser.
Icke häller är hon fullt rigorös i att undvika daktyliska ord;
i början af det nämda stycket påträffa vi fagrasté och brukadés. —
Under inflytande af sina yngre vänner tillegnade hon sig emellertid
den ‘läckerhet’ i smaken, som alltmer blef lösen inom vitterheten.
Då hon sålunda aksepterar de Creutz ska principerna, kan hon likväl
icke förneka sin natur; om också undantagsvis hafva verser
stundom undfallit henne, som aldrig Greutz skulle tillåtit sig. T. ex. i
Tåget öfver Bält:
Järnspiran slår i bord och vreda anslag hyser . . .
Då ryste Svea folk, då stelna9 Götha blodet.
udfylde de alle mellemrummen (mellan de betonade) med 2 stavelser». Det är
nog att erinra om Kämpavisan 1738 eller Angsövisan, andra att förtiga.
1 Något yttre stöd för att det just var Creutz, som fastslog denna regel
finnes väl ieke, men dä han ovedersägligen är den förnämste och mest fulländade
typen för skolan, liar man väl rättighet att gifva den hans namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>