Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett religiöst ode börjar:
Du makt, du varelsérnas källa!
Och i Hildur till Adil heter det:
Den sista plågan år den ljufvasté af plågor.
Likaså i skaldebrefvet till Criton:
Dess mödas vinning är fördubblade behof.
En annan vers i samma dikt:
I vetenskaper och naturens tänkeskrift
fick vid omarbetning för införande uti andra delen af
Vitterhetsarbeten följande lydelse, tydligen för att undvika den dåliga cesuren:
I vetenskap, naturens tänkeskrifl.
Öfver hufvud år det för vårt syftemål synnerligen lärorikt att
jämföra den tidigare samlingen Våra Försök (del. 1—3 utgifna 1753
—56) med den senare Vitterhetsarbeten (del. 1—2 utg. 1759—62),
på hvilken den läckra smaken har satt sin stämpel. Särskildt
intressant är naturligtvis att iakttaga förändringarna i de dikter, som
öfvergått från den ena samlingen till den andra. Creutz sjålf har
icke haft mycket att förbättra; dock har han i sitt ode öfver
ängslan utbytt uttrycket »Jag leds fullbörda» mot »jag leds att fylla»,
och sammastädes har af »en tät och mörker lund» blifvit »en mörk
och skuggrik»1.
Gyllenborg fann deremot åtskilligt att rätta. Uti odet till
sånggudinnorna, som från blott fyra strofer utvidgades till fjorton, fick
blott den första stå kvar, med den lilla men betydelsefulla
förändringen, att >Er värma kan upplifva» efterträdts af »och eder värma
lifva». Och medan den älsta affattningen kan uppvisa antibackierna
uppmuntran, tillföga och ovänlig, hafva alla dylika sorgfälligt
undvikits uti den senare. På samma sätt har äfven den fullständigt
omarbetade Satiren öfver världsföraktarn ränsats från icke blott ord
af nyss anförda art utan äfven så inkorrekta saker som t. ex.
formerna rågadé och kalla’-, äfven i den omarbetade upplagan har dock
denna dikt ett högst eftertånkligt undantag, nämligen välgärningarna.
1 En Fråga af Creutz i Våra Försök I: 89 är icke upptagen i
Vitterhetsarbeten, kanske mindre på grund af moraliska betänkligheter, än därför att
formen var klen (t. ex.: »med darrand’ tot och pickand’ hjärta»).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
