Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid uppträdde cn annan motståndare, som strängt ställde
sig på den Creutzska ståndpunkten och därifrån fördömde så godt
som hela den gustavianska poesien. Det var den gamle E.
Skjölde-brand, som, då han 1798 utgaf en förbättrad upplaga1 af sin
G11-staviad, redogjorde för sina åsikter i poetik såväl som i prosodi.
»Den poet», säger han, »som af föresats efter onaturliga regler
eller exempel . . . insätter hela daktyliska ord i jambisk vers, såsom
kärleken, gärningar, statskonsten, älskadey älskare, brinnande,
vackrare etc, han känner icke grundlagarne för sin konst eller
mekanismen af vers, och sådane verser äro alldeles förkastlige; allraminst
kunna de förlåtas, som af lust att utmärka sig med något nytt och
att blifva vitterhets lagstiftare omstörta prosodi eller gifven meter
och takt». De anförda exemplen borde hänvisas till »daktylisk eller
antidaktylisk vers», då dem förutan Dalin och Creutz »uppdrifvit
passioner till all möjlig höjd etc. på jambisk korrekt vers».
Hvarför man skall bråka så mycket för att få in ord som
välgärningarna i jambisk vers (jfr s. 13) kan Skjöldebrand ej begripa;
det blir däraf blott en ulggeröra af inkompatible nombrer och
me-t ror», medan det däremot låter sig förträffligt utbyta mot andra
ord, som fredligt gå under versmåttets ok:
Hans vapen däremot blott nåd och mildhet voro.
Utan att nämna Kellgrens namn citeras därpå som prof på usel
versifikalion åtskilliga verser icke blott ur Ljusets fiender och den
delvis daktyliska Kantaten d. 1 jan. 1789 utan äfven ur Nya
skapelsen, om hvilken sista Skjöldebrand yttrar: »Jag tycker mig se
ett antal krymplingar dansa cn ballett och höra träbenen slamra så
ofta de stöta i golfvet». Afven de gamla elisionerna (tala’ för
talade) funno i honom en ifrig försvarare, nu liksom vid torneringen
med Bergklint tjugu år tidigare.
En motståndare sådan som denne var naturligtvis den bäste,
Sjöberg kunde önska sig, men det var väl icke många som togo
notis om hans utgjutelser; de gifva emellertid vittnesbörd om att
det verkligen fans folk, som fasthöllo vid den gamla observansen.
Mera beaktansvärd är dim skildring Regnér i sina »Försök till
metriska öfversättningar» 1801 gifver af »revolutionen» i vår
verskonst. »Denna konst idkades en tid under en sträng lagstiftning,
1 Den bär tryckaret 1790 men mästc halva utkommit senare, enär däri
citeras Sthms Posten n:r 203 fär 1798.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
