Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra bättre vågar anade Kellgren, äfven härutinnan bevisande
sig vara tidens största konstnärliga begåfning. Han har icke blott
försökt, fastän sparsamt, de antikiserande versmåtten och
blankversen, utan jämväl gjort de första ansatserna till hvad vi med
Rosenberg kalla blandad konstvers, d. v. s. sådana, som bestå af takter
med olika stafvelsetal, eller med andra ord sådana, uti hvilka de
betonade stafvelsernas antal är fast, medan de obetonades
bestämmes blott af hänsyn till hvad rytmen kan bära.
Dylika vers hade diktats, så länge balladen ännu var populär.
Dalin hade användt dem i sina folkvise-imitationer1, och många
efter honom där det gälde att skrifva ord till en bekant vismelodi;
så fru Nordenflycht, så Bellman. Med musikens hjälp kunde slika
oregelbundenheter lätt passera.
Åfven Kellgren räknade vid sina försök på musiken, ty det är
blott i hans operatexter blandade vers förekomma2. I Gustaf Wasa
påträffa vi sålunda hjältens uppfordran:
Vänner, skynden er in i striden,
Himlens Gud våra vapen styr o. s. v.
den därpå följande kören:
Hvad, skulle göters ättlingar vika?
Vika för slafvars darrande stål?
samt den berömda arian, om hvilken Rosenberg (Nord. Tidskrift
1883) med afseende på här ifrågavarande sak* yttrar: »Kellgrens
namnkunniga ’Ådla skuggor vördade fäder’ var en djärf nyhet»3.
Att det verkligen så var, finna vi, om vi besinna att Kellgrens
förhållande till musiken var ett helt annat ån visdiktarens; han skref
först sin dikt färdig, som därefter öfverlåmnades till komponisten
att sättas i musik. Å andra sidan förråder sig ju Kellgrens
tveksamhet därutinnan, att han icke torts låta dylika vers bestå ensamt
för sig själf4.
’ Äfven fru Nordenflycht enligt Kmses monografi s. 101.
* Uti sina kantater vid Lovisa Ulrikas begrafning och ofver den 1 januari
1789 inskränker han sig till att använda rena daktyler, därutinnan kanske följande
Evalds föredöme. Denne danske skald gär ej häller i sina operor längre,
frän-sedt en i Fiskarne 111: 4 inlagd romans i folkvise-stil.
3 Flera exempel finnas lätt i Gustaf Adolf och Ebba Brahe, i ACneas och
Dido samt äfven i hans första opera, Adonis och Proserpina, hvarom se Schiick,
Ur gamla papper 111: 14fi.
4 Äfven Thorild försökte sig ett par gänger med blandad, rimmad vers, sä
i På Nyårsdagen, där tillägget Vlityramh’ kanske skall ursäkta de metriska fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
