Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annat slag, som till en viss grad sätter sig utom förhållandet af
tidens afmätta nödvändighet. Alltså finner man häraf den i bådas
inre väsende grundade åtskilnad ...»
Alltså —? Man torde nog behöfva vara fullt rättrogen
fosfo-rist för att känna sig öfvertygad af denna spekulativa bevisföring,
hvilken Palmblad förde i elden gentemot Franzén uti recensionen af
Adlerbeth 1820L
Emellertid tillägger Palmblad, att i praktiken äro alla ense om
denna åtskilnad, och dåruti har han verkligen i viss mån rätt. Han
får härvid på sin sida ingen mindre än Tegnér. Då Brinkman
anmärkt oriktiga anapester i Vikingabalken, svarade skalden (d. 7A
1825), att han icke skulle velat nyttja dem i ett metriskt poem, »men
rimmet gör hår en stor åtskilnad. Ty rimmet år i våra moderna
språk icke blott en lek utan äfven ett surrogat för bristande meter.
Troligtvis ligger också en dunkel känsla af ett dylikt behof till grund
för rimmet. Också vet jag icke huru vi på annat sätt skulle
förklara oss den i sig själf orimliga skilnaden emellan prosodien för
metrisk och rimmad vers». Mer än detta yttrande, som numera
ingen metriker lär vilja skrifva under, betyder det, att man i
Tegnérs dikter finner, hurusom han betonat vissa ord olika i antika och
moderna versmått, nämligen samma antibackier, som vi förut sett
åstadkomma så stor uppståndelse och så mycken strid.
Uti Nattvardsbarnen betonas städse: hvitménad, rårsölens,
fram-slfcka, landsflyktig etc. och slika ord hafva alltid af alla båttre
svenska hexametrici behandlats på samma sätt. I den nyssnämda
Vikingabalken liksom i Solsången har Tegnér däremot icke tvekat att
bruka ord af denna aksenttyp (320) såsom daktyler t. ex.
nått-lampa, sorghuset, nédblicka, och jämväl härutinnan är han ense med
äldre och yngre svenska skalder. Lindgren, hvilken i sin anförda
uppsats synes halft biträda Hammarskölds åsikt, att sådana ’falska’
daktyler äro en följd af den gustavianska skolans formfördärfvande
själfsvåld (ehuru han påvisar äfven äldre exempel, såsom hos
Stiern-hielm) har antecknat en hel mängd fall och påpekar, hurusom
Stag-nelius, Runeberg och Malmström i sina moderna daktyliska stycken
på ett sorgligt sätt försynda sig mot de regler de själfva i
hexametern följt. 1
1 Palmblad skrifver ock till Hammarsköld d. 29/n 181 i: »Skrifver du något
Öfver metriken, så läs Solger noete dieque ...» — En annan gäng, under striden
med Wallenberg, hänvisar P. for frågan om skilnaden till A. W. Seldegels »Briefe
öber Poesie, Spraclie und Sylbenmasse*. men jag liar där fåfängt sökt en slik
utredning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
