Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hörde, blef likväl sedan kallad den »germanska» vål med hänsyn
till det öfvervågande antalet tysktalande medlemmar.
Nationen, som hade förvaltningen och den allmänna disciplinen
om hand, styrdes af en prokurator, som omvaldes hvar eller
hvar-annan månad, samt vid hans sida ett råd af seniorer (vanligen,
åtminstone ursprungligen, magistrar liksom prokuratom); bland desse
märktes räkenskapsförare och kassörer (receptor, quaestor). Vidare
funnos såsom tjänstemän pedeller och nuntier; de senare skulle
förmedla nationsmedlemmames förbindelser med hemlandet, dels på
stället (i Paris), dels genom resor (såsom tabellarii).
Nationen var indelad i »provinser» efter de land, hvars söner
inskrefvos i dess matrikel. Därunder funnos mindre föreningar,
soda-litates, som bestodo af studenter från samma stift; desse bodde
tillhopa i samma hus, som inköpts och underhölls genom donationer
eller insamlingar inom moderstiftet. I dessa stiftelser, som äfven
kallades »Collegia», torde delvis också studierna bedrifvits.
Bland de svenska biskopsstiften ägde Upsala, Skara och
Linköping dylika kollegier i Paris, af hvilka åtminstone två existerade
redan på 1200-talet.
A. Budinszky, som 1876 utgaf ett arbete om »Die Universität
Paris und die Fremden an derselben im Mittelalter», har efter Du Boulay
o. a. omtalat åtskilliga märkligare svenskar, som studerat i Paris,
samt i korthet berättat om de nämnda tre kollegiernas öden. Ännu
flere svenske studerande vid Pariser-universitetet hafva efter svenska
källor framdragits af Cl. Annerstedt i Upsala Universitets historia.
Den engelska nationens register, som bäst skulle kunnat gifva
upplysning om svenskarne i Paris, finnes blott i behåll från 1333
(egentligen först från 1338). I det äldsta registret (eller
prokurators-protokollet), som går från nämnda år till 1348, och hvilket
publicerats af Deniflei den ofvan omtalade uppsatsen i Archiv f. Lit.-u.
Kirchengesch. V, påträffas en hel del svenskar bredvid engelsmän,
tyskar och några danskar. Den svenska kontingenten synes
åtminstone vid den tiden varit särdeles betydande i den germanska
nationen. Såsom kuratorer märkas: mag. Suno 1338 (det året en
gång receptor, hvilket kall han icke synes skött mönstergillt); mag.
Andreas Freouati 1339 (tre gånger prokurator, också omtalad såsom
examinator likt flere af de följande; väl den Andreas, som ännu på
1340-talet lärde i Paris »cum celebritate et ingenti nominis farna»);
mag. Mathias 1339 (2 g.); mag. Suno Karoli 1340 samt 1342; mag.
Conradus 1347 (var då också på en beskickning till påfven i Avignon);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
