Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de hafva frekventerat den »école de cavallerie», hvilken ännu
— dock efter många ombildningar och förändringar — består
och ännu någon gång mottager svenska elever. På 1640-talet
vistades t. ex. i Saumur, för öfningar i ridning, fäktning och andra
idrotter, grefvame Carl Mauritz och Ludvig W. Lewenhaupt,
fri-herrarne Gustaf och Svante Bielke, -Erik Leijonhufvud, Cl. Rålamb
med flere, som sedan kommo till Paris. De båda sist nämnde
bildade i slutet af år 1642 med två bröder von Scheiding och deras
handledare S. P. Brasck, Carl Lilliecrona o. a. ett bordslag, hvars
sysselsättningar och nöjen Lilliecrona lifligt skildrat i en på latin och
franska förd dagbok 1. Man tog lektioner i ridning, vapenkonst och
dans samt franska språket; man bevistade teaterföreställningar och
gjorde utflykter i angenämt damsällskap. En gång uppförde de i
Saumur vistande svenskarne, danskarne och tyskarne ett riddarspel.
Stundom gafs fester för resande landsmän, t. ex. i november 1642
för Magnus Gabriel de la Gardie, hvilken Lilliecrona och G. Bielke
förut besökt i Ångers. Lilliecrona skildrar vistelsen i Saumur såsom
den angenämaste i hans lefnad.
Mellan Saumur och Paris ligger en berömd universitetsstad, dår
de resande svenskarne stundom stannade en längre tid. Det var
Orléans2. Redan under medeltiden hade en eller annan svensk be-
1 Finnes i U. B. sign. X 353. Bland svenskar i Saumur märktes också
Gustaf Cloot von Jurgensburg och Maur. Stake. Lilliecrona umgicks äfven med två
danske herrar Bielke (sannolikt Jörgen B., sedan riksråd, och Herman B., hvilken
efter en vistelse i Leiden återkom till Saumur och dog där 1647). L. synes haft
rätt svårt att skilja sig från Saumur (på hösten 1643) särskildt på grund af en
förbindelse med en af stadens unga damer. Strax före afresan fick han tillfälle bevista
Richelieus begrafningsakt i det närbelägna slottet. Han reste från Saumur med
Scheidingarne och Brasck. I den sistnämndes resealbum, förvaradt i Linköpings
bibi. sign. B. 65, hafva i Paris antecknat sig Er. Sparre, den ofvan nämnde
Leijonhufvud, Hambraeus samt en fransk jurist J. Rolland. — I slutet af 1640-talet
vistades i Saumur bl. a. J. G. Risingh.
* Om högskolan i Orléans finnes ett äldre arbete af E. Bimbenet (Histoire
de 1’université de lois d’Orléans, 1853), hvars uppgifter emellertid måste dels
kompletteras, dels korrigeras. Om den germanska nationen där under 1300-talet
har M. Fournier skrifvit en uppsats i Nouvelle revue historique du droit franqais
1888. J. Doinel har i Bulletin de la Société archéologique et historique de
l’Or-léanais t. VIII offentliggjort en lista pä de skandinaviske studenternes namn (från
medeltiden upptager han blott en svensk Ericus Tobias under är 1384): denna
lista är emellertid både ofullständig och felaktig, hvarför jag rättat och
kompletterat den efter de från och med år 1444 bevarade registren, nu befintliga i
Ar-chives du Loriet i Orléans. Jag har äfven genomgått den germanska nationens
andra handlingar, hvilka ovanligt fullständigt finnas i behåll. Närmare äro dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
