Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»noblesse septentrionale» — fattig liksom René och de andre
fransmännen, hvilka vid La Rochelle slogo sig tillsammans med den förre —
befann sig ute på åfventyr »å 1’imitation des Gots leurs ancestres».
Och åfventyr fick man upplefva mera än nog. De unge männen
begåfvo sig ombord på ett fartyg till Portugal, men blefvo
uppbringade af en korsar och förda till Afrikas nordkust. Hår såldes
de i Alger till slafvar. Du Ghastelet berättar i andra delen af sitt
arbete — en guldgrufva för romanskrifvare — om sina öden såsom
slaf; han blef efter ett par år friköpt tillsammans med andre kristne
genom medel, som hopsamlats af välgörande munkar. Hvart svensken
kom, vet Du Ghastelet tyvärr icke att berätta; han försvinner ur
dennes skildring efter historien om tillfångatagandet och
utplundringen, hvarvid memoirförfattaren tillagt: »le bruit couroit que le
Suédois avoit sauvé quelque chose».
Daniel Fals — eller hvad han nu hette — skulle nog kunnat
berätta om åfventyr, som kanske i intresse icke gifvit vika för Wivallii.
Sådana »philosophes errants», för att tala med Du Ghastelet,
funnos under 1600-talet icke få. För mången ung man, som
annars ägde de bästa förbindelser, blef studieresan och särskildt
vistelsen i Frankrike ödesdiger och olycklig; en Anders Bures, en Sten
Jacobsson Bååts, en Nils Baners, en Erich Schnacks historia visar
oss detta.
För de egentliga studierna torde svenskarnes resor i Frankrike
efter reformationen blifvit allt mindre fruktbara; men lefnadsvett och
ridderliga seder lärde de där. Ett vida större antal svenskar möter
oss också i den franska arméen ån vid de franska universiteten; i
den förra glänste under 1600-talet särskildt namnen Königsmarek
och Sparre, hvilka namn också burits af franska regementen. Af
det Sparreska regementet blef sedan Royal Suédois, i hvars led många
svenskar under 1700-talet ända till revolutionens dagar ärofullt
kämpade.
nämligen den redan omtalade D. Figrelius: denne var dock 1640 välbeställd
borgmästare i Norrköping.
E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
