Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
systémet de verkande krafterna), utom hvilka jemvigt, harmoni och
sållhet straxt skulle försvinna. De visa, at det de lärde kalla status
naturalis, år detsamma som mänsklighetens barndom och råhet; men
at samhället är dess fullkomlighet och mognad.
Ja, Arist, låtom oss tillbedja naturens förunderliga enhet.
Naturen har till alla sina verk icke mer ån en grund och en regel.
Harmonien ibland dess delar och rörelser, är verldens skönhet. Denna
samma harmonien ibland flere staters interessen eller ibland flere
tusende enskilda människors behof, är den politiska skönheten.
Harmonien bland våra böjelser och begär, heter dygd och är den
moraliska — och harmonien bland våra begrepp, heter förstånd, och
är den intellektuella skönheten.
Med ett ord: all fullkomlighet, skönhet och sållhet beror af
ba-lanz, systém och harmoni; men i all balanz, systém och harmoni är
tvång och inskränkning.
At nu, efter alla dessa reflexioner, vilja et samhälle, där hvarje
individuums hvarje begär skulle fritt få bemågtiga sig den största
vidd af välde och förnöjelser; vore at återstörta mänskligheten i sin
första råhet och strid, vore at vilja den fåkunnigaste af alla
orimligheter. Eller, Arist, år det icke nödvändigt, at i hvart konstverk
(machine), om alla krafter åro jemlika, all rörelse är omöjlig; och
om ojemlika, men verkande utan regel och inskränkning, at de måste
förstöra hvarannan; det tredje fallet, at de ställas under hvarannan
och verka med en afmätt styrka, är det enda mögliga. Och detta
är det allmänna begrepp man bör göra sig om nöjenas frihet och
åtnjutande innom et samhälle. Det år omögligt at man där skulle
kunna njuta dem så obehindrat och med den fullhet, som när jag
föreställer mig hvar människa ensam och oafhängig. Men blif icke
bedragen, Arist! Detta tillståndet, som man kallar naturens ....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
