Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Ionæ Angermannus och uppgiften om Heming Gadhs bok de Pastore. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 R. Steffen,
formitatis gratia scriptce a Petro Jonæ Angermanno Wex. 1616.
Hic accessit Confessio et mors 12 apostolorum, evangelistarum,
aliqvot prophetarum et præclariorum martyrum. Approbante
vene-rando collegio Theologico in academia VVittenbergensi.
VVitten-bergæ 1616. (396 s. 8:o).
Det sista af hans arbeten, det omfångsrikaste och jämte Gursus
Visitationis kanske också bästa, är den allra först nämnda postillan
öfver alla liktexterna i handboken, Rostock 1623. 711 s. 4:o.
Utom dessa viktigare originalarbeten har han dels gjort flere
öfversättningar, dels utgifvit många enstaka predikningar1 samt äfven
uppträdt såsom latinsk poet med en Carmen heroicum in festum
S. Michaelis, Jena 1589.
Den ståndpunkt Petrus Jonæ intog såsom teolog var den
ortodoxe lutheranens, som fått sin uppfostran i det strängt lutherska
Jena. Han citerar sålunda rätt ofta sådana lärare som Chemnitz,
Hunnius m. fi., men hans renlärighet gent emot både katoliker och
calvinister har dock en synnerligen mild form. Han citerar därför
ock flerestädes den i filippisternas skola utbildade Hemming. Men
oftare än dessa begagnar han dock de äldre kyrkofäderna, i
synnerhet Augustinus.
I de liturgiska striderna tyckes han ej hafva positivt deltagit,
men såsom man kan se afhans framträdande vid Upsala möte måste
han hafva räknats bland de trogne lutheranerna. Och uti
likpredik-ningen öfver honom heter det, att »fast än Sigismundus någhot til—
bödh, så bleff altsammans förskutit och achtat för träck».
Hans predikningar handla, som naturligt är på denna tid, ej så
sällan om läran, men dogmen spelar dock städse en underordnad
roll i hans framställningar. Mera utförligt sysselsätter han sig med
läran egentligen blott, i Gursus Visitationis, som ju är ämnad till en
vägledning för prästerskapet, men där dock den praktiska
församlingsverksamheten utgör det egentliga föremålet för hans föreskrifter
och omsorger. Sällan eller aldrig är hans ton skarp och indignerad,
då han behandlar lärofrågor. Då han t. ex. ganska kortfattadt be-
1 Öfvers, fr. ty. G. Mylii predikn. om Påskalammet och Nattvarden; B.
Meineri 3 predikn. 1628. Likpredikn. öfver kyrkoherden Cornelius Ghristierni
Yashultensis 1603; prosten i Korsberg-a Mans Michaelis 1609; Christina Petri
filta i Hwetelanda 1609; prosten Peder Magni i Sönderboo 1615; mag. Jonas
Rhotovius i Calmar 1627; En liten förklaring på then Predikan, som en
Dieckne-poike hafft vthi Jenekiöping 1627, samt ännu ett par andra nämnda af Schefferus
och Stricker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
