Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Ionæ Angermannus och uppgiften om Heming Gadhs bok de Pastore. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 R. Steffen,
ingen nödh kräffuer medh sådana inkomst förswara Land och Rijke.
Att Tijenden i Feijdetijder warder parterader och fördelader emellan
Läraståndet, Hospital er och Krigzfolket för nödh skul, thet är offta
skedt». Äfven i detta afseende ställer han sålunda kyrkans
rättigheter under statens.
Huru fattigvården bestreds i socknarna, därom lämnas upplysning
af följande ord, hvilka tyckas åsyfta det urgamla bruket, att
fattig-tionden af bonden behölls hemma: »Så är thet en berömeligh sedh,
som någre haffua i Swerige, att the försöria sina fattiga således i
soknenne, att them hållas wissa hws wid macht hoos Kyrkian, til
them skaffas wedh aff them som intet annat förmåge giffua. Och
the någon rådh haffua, så ärna the til the fattiga i hwar weko jw
en deel aff thet som the sigh til maatz bereda. Och första kaka i
baakningenne hörer them fattigom til, så ock i annan deel. Thetta
bära the på Söndagen til the fattiga widh Kirkiona sittia. Aff lijn
eller höör, hamp och wil giffs them ock något til kläder om Hösta
tijd.»
För de medel (af tionden), som till kyrkan inflöto, skulle
prästerna enligt hans föreskrift göra räkenskap inför församlingen. Detta
finnes uttaladt i den lilla, delvis redan citerade skriften »Om Proweste
kall», i hvilken han sammanfattar sina åsikter om prostens
skyldigheter. Där föreskrifver han bland annat, »At Præpositus förmanar
folcket medh Pastore at hålla Kyrkior widh macht och vthan all
försummelse seer til at Pastor och Kyrkiowrerderne göra Soknen
räkenskap för thet som Församlingen til Kyrkian hielper, så framt
folcket icke misstäncker Presterna, nidherslå hielpan och Kyrkian
mistar sin inkomst aff någhors försummelse. Men när folcket
åhr-liga fåår weta, huru trolighen ther medh handlas, som the gifwa, så
vpwäckias the til yterlighare bijstånd.»
Till svårigheterna i Wexiö stift bidrogo i synnerhet krigen med
Danmark. Danskarne brände staden 1570, och knappt hade den
något så när repat sig igen, så blef den ånyo ödelagd 1611, då äfven
domkyrkan förstördes. Emellertid uppbyggdes den ånyo under Petrus
Jonæs ledning, hvarvid dock S. Sigfrids graf ej återställdes, enär den
gaf anledning till vidskepelser.
Hans verksamhet för stiftet sammanfattas i den likpredikan, som
hölls efter honom, sålunda:
»Hwadh omwårdnat han haffuer draghit för the fattigha och
hwssarma, hoppas jagh, at thet är allom meer än nogh kunnogt.
För Wexiö hospital haffuer han haft daghlig omsorg: när Wisthwset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
