Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Ionæ Angermannus och uppgiften om Heming Gadhs bok de Pastore. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petrus Jonæ Ángermannus. 17
haffuer warit tompt, war hans penne strax ferdigh til Adel och
Oadel, Andelighet och Werldzlighet om hielp til Slachterij och altså
myckit godt ther igenom vthrättat. The fattighe här i Stadhen och
på Landzbygden haffuer han medh Almosor tröstat och hugswalat,
thet the nw medh tårar witna. Han haffuer fordrat Domkyrkian
vthi all sin lijffztidh. Han haffuer fremiat Scholan, när hon
för-brend war, til sijn herligha bygning, så at af trä fins hennes
öffuer-make icke j Swerige. Han haffuer promoverat Studenter effter sin
yttersta förmågho, så at monge nu sittia wedh sköna lägenheter,
tijt the näpligha hadhe kommit hwar the igenom sådhan promotion
icke hade wordet fordrade. Han haffuer warit en gästgifvare, så at
hans hwss stodh allom rätsinnighom yppet.»
Huru en biskop i sitt stift sålunda kunde verka såsom förkämpe
för hyfsning och humanitet, torde framgå af hvad som redan sagts.
Det var ej blott i de ämnen, hvilka i trängsta bemärkelse hörde till
hans kall, som han sålunda gjorde sina insatser. I många svåra
förhållanden, i olyckans och sjukdomens stunder räckte han en
hjälpande hand eller hade ett ord till upplysning, förmaning och tröst.
Härpå hafva vi ett kraftigt intyg i tillägget till Petrus Jonæs tre förut
nämnda pestilens-predikningar.
En bland de frågor, som han här besvarade, var den, om folk
skulle umgås med hvarandra, »medhan wetterligit är, at Pestilentia
är smittigh?» Härtill svaras: »Omgänge j sådant fall är tweggehanda,
itt som ämbetet kräffuer och en Christen kärleek. Thet andra, som
menniskian aff öffuerdådigheet eller för eller hastigh förkåffring och arff
giffuer sigh mootwillelighen j fahra. Hwad thet förra anlangar, så moste
ämbetet hålla honom som thet haffuer at om gå medh sinom, såsom
predikanterna tå eghenteligha behöffuas och moste wara tilstädhes.
Item achta folck, som haffue hwar annan låffuat kärleek vthi nödhen
och wälmachten, Föräldrana til barnen, the som nödhtorfftelighen
behöffuas at hielpa til iorden, och ellies ther then siwke äntligen
be-höffuer thens eller thens tienst och annars intet achtat warder. Ther
een så moste medh then siwke j Pestilentien omgåå, haffuer Gudh
honom medh effterföliande löffler omgiordat: Herren skal betäcka
tigh medh sina fiedhrar, at tu icke torff förskreckias för nattennes
stygheet, och för the skoot om daghen flyga, för Pestilentie, som vthi
mörkrena wanckar, för then siwko, som om middaghen förderffuar .. .
Widh thenna Fråghan skole Presterna achta, at the icke skynda sigh
för reddoga skuld ifrå then siwka the besökia, förr än the troligha
haffua vnderwijst honom och läsa böner at then siwka giffuer sigh
Samlaren XX. ø
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
