Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Ionæ Angermannus och uppgiften om Heming Gadhs bok de Pastore. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 R. Steffen,
til fridz, och Presten må jw haffua itt roligt samwet, at han giorde
thet honom borde. Men ellies sittia medh snack och fåfängt taal
eller til dryckz j sådanna hws är intet hans kall, och haffuer icke
tå löfftet. Om thet omgänge, som skeer aff öffuerdådigheet och
frij-modighet och är them siwkom eller dödhom litet eller platt intet
nyttigt, tåler Schrifften så: at then fahrligheeten älskar, han warder
genom henne borto . . . Här emoot göra the som medh leende och
spotskheet löpa j hwart hws, allenast theras frijmodigheet skal synas,
och begabba andra, som fruchta Herrans rijs . . .
The, som affsyndra sitt folck och the siwka ifrån them
hel-bregdom vthi åtskillighe hws, skole see til at them siwkom intet
fattas skäligh röcht, så och icke skiuta them j the hws ther
Pesti-lentien är, förr än the weta them aff samma siwka wara befängde.»
Och å andra sidan förmanar han de sjuka, att de skola skona sina
grannar och hålla sig från dem.
»Böör och rättas, at Almogen j thenna Landzändan mykit then
seden haffuer at låta för prång skuld liggia thes dödhes lijk til
Söndaghen, och på then daghen kommer hundradhe tillijka. Sedhan
medh sinom står eka stanck bäras j Kyrkian, ther vth och til graffuena,
klädherna som folgde båren skole til näste Söndaghen hängia j
Kyrkionne. Thetta är icke rädhas Gudz wTredhe, vthan prånga vnder
henne och bruka wijskippelser, lijka som then dödhe warder bättre,
at han först bäres j Kyrkian och klädherna bliffua qwvar».
Man hade vidare frågat honom, huruvida man med godt
samvete kunde bruka läkemedel, hvarpå han svarar, att »Herren låter
läkiedommar växa vthaff iordenne, och en förnufftigh förachtar
honom icke». Man skulle sålunda förtära »krydder och örter, som
förfarne Läkiare beschriffua, them Gudh åtskilligen låter j hopa tall
växa, och wij på marckenne skådhom theras herligha kiortlar, men
intet j thetta lijffuet kunne see theras inwertes krafft, then fast
öffaergåår then sköne ferga wij medh ögonen see. Them
nampn-giffua haffuer iagh hwarken förfarenheet, eller mitt kall thet
wedher-kommer.» Emellertid tillråder han renlighet i bostäderna och för
dem, som intet annat ha, infektion med brändt enris eller enbär och
malört samt att förtära dekokt på Tormentilla.
Gripande i all sin enkelhet äro de ord som afsluta dessa råd
och förmaningar: »Och effter iagh intet wenter migh meera tala
medh största parten aff thenna Stichtz Almoge vthi thenne werldenne,
wil iagh them sampteligha then Alzmechtigh Gudhi befala til ewrigh
frögd och glädhie, såsom alla haffua på thet ödmiukeligaste betackat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
