Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Ionæ Angermannus och uppgiften om Heming Gadhs bok de Pastore. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 R. Steffen,
seende på lärdom och konstrik indelning. »Simpliciter meo möre»
säger han själf om sitt föredrag. Den metod i afseende på
disposition, som från och med 1500-talets slut och sedan genom hela
1600-talet användes nästan undantagslöst, begagnades äfven af Petrus
Jonæ. Hans schema är: en kort inledning, textorden och förklaring
öfver dem i tre delar1.
Hvad beträffar hans förmåga att ge form åt innehållet, så torde
de citater jag gjort ge någon föreställning därom. Han hyllade ej
den pedantiska princip, som lät predikanten omsorgsfullt förklara
hvarje textord, äfven det mest själfklara, hvarigenom denne
understundom endast lyckades åstadkomma hvarjehanda pretiösa och
pretentiösa dumheter2. Glänsande är han aldrig, men så är han ock
fri från det slags retoriska prakt, som vi lika gärna eller hellre såge
vara borta. Rudbeckius t. ex. kallas med all rätt af Schück för en
af tidehvarfvets väldigaste predikanter, men då Schück tycker sig hos
honom finna en återklang af poeternas poesifyllda bildspråk, så är
detta enligt min mening ytterst sällan att påvisa, och då det
användes, så begagnas det på ett sätt, som verkar tröttsamt genom
upprepningen eller hopningen t. ex. så här:
»Ty genom then lekamligha dödhen komme wij lika som vthur
itt stormande haaff vthi een säker och lustigh hampn, lika som vthur
en will ökn vthi een lustigh och wälbygd Stadh, lika som vthaff
een kall och slaskot winter til een ewighwarande liufligh wår, lika
som vthur itt mörkt fängelse vthi itt lustigt wel målat Pallatz, lika
som vthi itt gestabudzhuus.» Rudbeckius är i alla fall en af tidens
mera framträdande stilister, men trots detta blir han, just då han
försöker att verka storslagen, ej sällan bombastisk och tröttsam3.
1 Hos andra predikanter, samtida eller något senare, finna vi denna
disposition mycket rikare utbildad. Så har en predikan af Magnus Haraldi (biskop i
Linköping): Introitus, Textus, Exordium, Distributio samt därpå själfva predikan
i 3 stycken (1. Huru Hiob tröstar sig mot djäfwulens skot enligt 10 trosartikeln,
2. Huru Hiob tröstar sig mot djäfwulens skot enligt 11 trosartikeln, 3. Huru Hiob
tröstar sig mot djäfwulens skot enligt 12 trosartikeln), hvardera åtföljda af
»lärdom och tröst», hvari åtskilliga underafdelningar ingå (såsom Qvæstio, Responsio,
Adhortatio o. s. v.). Slutligen följer Epilogus, Votiim och Memoria Defuncti.
2 Så t. ex. hos Raumannus i en likpredikan från 1610: »Evangelisten säger
först, att the baro v th en Bödan, thet är så mykit sagdt, then som alrede hade
öffuerwunnit all then wedermöda som oss, som quarre leffua, ännu förestår».
3 Schück citerar några slutrader ur hans jordefärdspredikan öfver Gustaf
Adolf, hvilka klinga mycket bra: »I djupa metallgrufvor och rika ådror i jorden,
fallen igen och gommen eder bort» o, s, v.? men äfven här försvagas verkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
