Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Ionæ Angermannus och uppgiften om Heming Gadhs bok de Pastore. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans intresse för den svenska psalmsången framgår också genom
uttalanden af honom och om honom. »Är söriandes», säger han
någonstädes, »öfwer några Landzänder, ther folcket til at lära
Psal-mar af Presterskapet intet warda hålne, och för then skull vthi
Feldt emoot fienden, eller när the stå j wacht, icke kunne en Psalm
siunga.» Och i likpredikan öfver honom heter det: »Han haffuer
hafft stort betenckiande, huru wår swenska psalmbok vthi monga
stycker förbättrat skulle aff Trycket vthgå, thet man hoppas snart
wara ferdigt och bestelt.»
Af dessa ord att sluta tyckes som om han skulle haft
betydligare andel i tillkomsten af någon af de psalmböcker, som kort efter
hans död utkommo. Jag har ej haft tillfälle att utforska, huru
härmed förhåller sig.
Äfven såsom bibeltolkare har han varit verksam. År 1600
tillsattes en komité för att arbeta på en förbättrad bibelöfversättning,
och resultatet af dess verksamhet blef de s. k. »Observationes
strengnenses». Detta arbete lär dock ej hafva varit af någon vidare
betydenhet. Att Petrus Jonæ tillhörde komitén, känner jag endast
genom Wieselgren, som citerar någon mig okänd källa, hvari det heter,
att P. J. »var medlem i bibelkomitén såsom mäktig i latin och
således ännu genom Observationes strengnenses en bibeltolkare i vår
församling.»
Petrus Jonæ Angermannus var sålunda en på många sätt
verksam arbetare i vingården. Det är möjligt, att de vackra
egenskaper, man finner hos honom förenade, icke äro så sällsynta hos
kyrkans män från denna tid. Kunde många sådana personligheter
framvisas, så skulle det tidigare 1600-talets Sverige i fråga om inre
kulturelt och humanitärt arbete nog få sig tillerkändt en mera
framstående plats, än man nu anser sig böra gifva detsamma.
Många äro de lysande namn, som vår störste konung knutit till
sitt eget. Om också Petrus Jonæ Angermannus icke kan räknas bland
dem, som gingo i allra första ledet, så var han dock en anförare
äfven han för det Sverige, som sträfvade framåt, var i eminent
mening en Gustaf II Adolfs biskop.
Richard Steffen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
