Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E. G. Geijer. Bidrag till en literär karakteristik. Af Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
E. G. Geijer. Bidrag till en literär karakteristik. 61
en god del på hvad man innefattar under denna benämning. Tager
man den som en blott skönliterär skola, så motsvara dess poetiska
frukter sällan det anspråksfulla programmet, och ser man på dess
politiska tendens, visar sig denna mynna ut i en föga uppbygglig
reaktion. Men sammanfattas i ordet romantik hela den nya
världsåskådning, som efterträdde upplysningen, blir det en blodig
orättvisa att stämpla den såsom blott negativ och »förgiftad redan i sina
källor». Vi hafva här närmast blott att fästa oss vid romantikens
literära sida och behöfva för att ange dess betydelse endast citera
Geijers ord (i recensionen af Atterboms dikter): »I kritiskt afseende
har denna skola lämnat rika, evärdliga frukter. Den har först
egentligen tagit poesiens hela gebit i besittning; den har först rätt urskilt
och karakteriserat dess stora arter».
Programmet för denna kritiska, historiska och filologiska
verksamhet hade redan framlagts af Herder, en af mänsklighetens store
börjare, men fragmentarisk, en föregångsman, som i ungdomens
drömmar såg det förlofvade landet, men på ålderdomen, då andra
vandrade dit in, ej längre kunde fröjda sig däråt. Efter Herders
anvisningar uppsökte romantikerna den landsflyktiga poesien i dess
gömställen i orienten, i södern hos de romanska folken och i de
germanska folkens forntid. De blefvo entusiastiska tolkar för Dante och
Calderon, för Shakspere och Goethe. Det universella intresse, som
besjälat medlemmarne af den äldre kretsen i Berlin och Jena,
öfvergick i ett nationellt hos de yngre, hos Heidelbergerkretsen och
andra. Medan under kampen mot Napoleon det tyska folket
genomströmmades af en nationell väckelse och samling, arbetade skalder
och vetenskapsmän på att åter ge lif åt sagan och sången, åt de
gemensamma folkliga minnena.
Då de nya idéerna trängde mot norden, funno de en fruktbar
jordmån. I Danmark skedde dock omslaget mycket lättare än i
Sverige. Oehlenschläger slår igenom vid sitt första framträdande,
och den strid, som senare uppstod, gällde mer personer än principer.
Hos oss var däremot ställningen helt annorlunda. Väl hade en och
annan författare förirrat sig utom den goda franska smakens tempel
och en eller annan för de literärt intresserade antydt, att man där
nere söder om Östersjön dyrkade nya gudar, men traditionerna från
tredje Gustafs lysande dagar voro ännu lefvande, och det samfund,
som vårdade dem, åtnjöt en orubbad auktoritet. Ännu funnos många
kvar af dem, som varit det gustavianska tidehvarfvets stora namn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
