- Project Runeberg -  Samlaren / 20:e årgången. 1899 /
62

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - E. G. Geijer. Bidrag till en literär karakteristik. Af Otto Sylwan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 Otto Sylwan,

främst Leopold. Det var också ett mer än djärft företag att vilja
störta en byggnad, som syntes stå så fast.

Men de unga studenter, som uppe i Upsala lade råd om en
literär revolution, rådfrågade mera sin lågande hänförelse och
offervillighet än sina krafter och sin välfärd, de sågo mera det
berättigade och det nödvändiga i sitt företag än de öfvervägde dess
möjlighet och faror. »Att striden var för hög för deras förmåga, att
den kämpades ut väl dem förutan», var det förbehållet senare tider
att inse. Att hafva utfört grofarbetet vid nedbrytandet af de
föråldrade auktoriteterna, innebär alltid ett visst berättigande till
erkännande, äfven om det skett något ovarsamt och pietetslöst. Alla
fosforisternas polemiska förlöpningar må gärna fördömas, men
spörsmålet om, huruvida de eller deras motståndare hafva de flesta och
gröfsta på sitt samvete, är mer än nog diskuteradt och innebär i
själfva verket ej så grufligt stort intresse. Balansen på det kontot
må blifva hurudan som hälst, en revision af handlingarna skall visa,
att om man icke håller sig blott till diktverken, utan medräknar hvad
de uträttade kritiskt och historiskt, fosforisternas aktiva äro
aktningsbjudande. Svårare att uppskatta är det inflytande de utöfvade på
tänkesättets förändring öfver hufvud — jämväl i fråga om deras
motståndare —, huru pass de lyckades att vidga synkretsen och
uppfostra allmänhetens smak.

I förbigående må här påpekas, att fosforisterna med sina
aristokratiska böjelser i visst afseende dock hade en mera demokratisk
tendens än gustavianerna. Då dessa vände sig till »ett upplyst
publikum», satte de dock mera sin lit till mecenaterna, och detta gäller
om Thorild lika väl som om Leopold, om Kellgren med större
mogenhet i allt mindre grad. Det. är den upplysta despotismens
grundsatser de följa äfven i literaturen. Fosforisterna ställa sig i afgjord
opposition mot de officiella auktoriteterna och sätta in sina krafter
på att vinna de literärt intresserade för sig. Hade de gustavianska
författarne delvis en lysande ställning, så lånade dock denna en stor
del af sin glans från de på samhällets höjder stående personer, hvilka
värdigades låta sin nåd bestråla de literära uppkomlingarne. Har
förhållandet nu småningom blifvit ett annat, så tillkommer
förtjänsten däraf i en ej ringa grad fosforisterna. Att stödja sig blott på
den månghöfdade bildade allmänheten kan för skriftställaren hafva
sina afvigsidor, men medför dock i regeln en vida större
själfständighet än beroendet af höga herrars gunst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:17:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1899/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free