Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiografi och Censur under frihetstiden. Frågan om en rikshistoria om Karl XII. Af G. Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 G. Hallendorff,
slagare på ridten från Wien till Stralsund — och Buddenbrock
förklarade sig hafva sett och läst »detta wärck» »samt funnit det
mycket wackert.» Därpå höjde sig tadlande röster mot regeringen:
man ansåg, »at det icke hade bordt censureras af Hrr Riksens råd,
och sade, det de icke lära hafwa warit derom anmodade eller at
Dr Nordberg det begärt.» Från motsidan erinrade då biskoparne
Humble och Schröder om sekreta utskottets yttrande vid förra
riksdagen, och att det vore önskvärdt, att intet anstötligt om andra
makter inflöte i ifrågavarande arbete. Den tanken uppkastades med
anledning af de hysta betänkligheterna, att författaren kunde utgifva
sitt verk för egen räkning, i hvilket fall han ju själf finge bära
ansvaret för dess innehåll. Detta förslag vann lifligt understöd af biskop
Erik Benzelius1: ett publice* nomine utgående arbete måste tala skarp
censur, för att staten ej skulle riskera satisfaktionsanspråk för dess
skull, men ville man privat utgifva det, skulle allenast censor librorum
1 H. Biskopen Dr Eric Benzelius förmälte härwid, det en stor åtskillnad
wore, när något utgifves nomine privata eller nomine publico. Sker det publico
nomine, så är det ganska ömt och granlaga, och wore icke wäl om på det sättet
något här utkomme, hwaruti fremmande blefwe censurerade, emedan man då
wore bunden at gifwa satisfaction om deröfwer klagas. Ingen bok är utkommen
nomine publico, som icke är worden starkt censurerad. Detsamma skedde med
Puffendorffs Historier öfwer tyska kriget och Konung Carl Gustaf, och då honom
sedermera förebråddes, hwarföre han hade skrifwit annorlunda uti sin Historia
Fredrici Wilhelmi, swarade han, den wrore utkommen såsom han den sielf
författat, men stridde dock eij med de förra, om des första Exemplar efftersåges, som
wore i Archivo. Detsamma är händt med Cambdenus, som skrifwit Drottning
Elisabets i England Historia, hwilken utgeck sådan som Hofwet den lätt
censurera; Men en annan wid namn Smitt har nyligen utgifvit det som där i
Cantz-liet blifwit utstrukit, så at man nu kan se hurudant Gambdeni första Exemplar
warit. Fördenskull om någon will at des wärck skall utgå nomine publico, måste
han tåla at det undergår en stor och skarp censur och examen, fastän
effter-werlden offta får se det som blifwit utmönstrat. Men will man utgif wa något
privato nomine, så behöfves allenast Censoris Librorum genomseende, hwilket
allenast sträcker sig såwida, at ingenting finnes, som är emot Statum Publicum,
religion och bonos mores, hwarom likwäl i anseende till detta wärck ingen que-
srior är. öv ,__. __~ ___ , ___ ___ , ___ ___ ___ ___ ___ __ ___ ___ __, „_„ ______________.. __,
Om jag wore author til et slikt wärck, skulle iagh icke begära desse
Herrars [riksrådens] censur, fastän jag en particulier skulle begära uplysning af
dem. Hr Dr Nordberg förtienar mycken ära och tack för den flit och möda han
derwid anwändt, i synnerhet som han derjemte så wäl skiött sin församling. Men
wille han låta det nomine privato utgå, kunde det öfwersättas på et fremmande
språk och tryckas utomlands; lätt sedan hwem som will skrifwa deremot ... —
Ur Sekreta utskottets protokoll d. 7 juli 1738.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
