Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Lagerlöfs kollegium i svensk metrik. Af Lydia Wahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 Lydia Wahlström,
har man stympat participia activa, ex. hörande, blomstrande etc.
För elevation och depression, som sker i hvarannan stafvelse, kunna
sådana trestafviga ord, som ha sin accent i första stafvelsen (ex.
blänkande), intet komma in i våra mest brukeliga värser hela och
ostympade. Ty gjorde de dem till bisyllaba, uteslutande denna sista
stafvelse, såsom blomstrand’ etc. Jag skrifver aldrig i någon sådan
vars, där de intet komma in behållne, desse trisyllaba participia; ej
häller behöfva vi dem, efter verba hafva mest sina adjektiva
dissyl-laba, som ge så många epiteter vi behöfva»1. — Asps afhandling
slutar med följande kategoriska sats: »Desse äro de förnämsta svenska
skalder: Professor Lagerlöf, Salig Biskop Rudeen, Biskop Spegel,
Lucidor, Eurelius och S. E. Brenner».
Bland de sista spåren jag funnit af Lagerlöfs metrik-kollegium
är dock en handskrift af Introductio brevis, som att döma af
stiljämförelser förskrifver sig från 1751 och alltså blifvit gjord mer är
60 år, efter sedan kollegiet hållits! Då J. H. Lidén nämner
kollegiet i sin Historia litteraria poetarum Suecanorum (Upps. 1764—65,
s. 63) kallar han det också »opusculum non contemnendum et a
multis adhuc in manuscriptis conservatum».
IL
Återstår nu att redogöra för innehållet i de båda
metrik-afhand-lingarna. Introductio brevis börjar med inskärpandet af, att
Struc-tiira = stafvelseräkning och Ehytmus = rim äro de hufvudfaktorer, som
konstituera värsen. Lagerlöf anmärker uttryckligen, att Rhytmus hos
honom icke betyder det samma som hos greker och romare, »utan
ett lika ljud uti slutet på tvänne särskilda ord eller värser». Med
afseende på strukturen framhålles, att vi äga lika många slags värser
som antalet af de stafvelser, af hvilka en vars kan bildas. En vacker
vars går dock icke längre än till 13 stafvelser; visserligen finnas
16-och t. o. m. 20-stafviga värser, »sed parum venuste».
Så följer indelningen af rimmen i maskulina och feminina, och
mot halfrim och assonanser gifvas ungefär samma varningar, som
förekomma i början af Arvidis V kapitel.
1 Nordbergska handskriften N. 627. Jfr Lagerlöfs anmärkning om
Sjpe-gels Öpna Paradis, Allmänna Handskriftsaml. U. 180.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
