Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Lagerlöfs kollegium i svensk metrik. Af Lydia Wahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
£0 Lydia Wahlström,
Inledningen icke blott genom större tydlighet och omständlighet i
ordalydelsen utan äfven genom ett tillägg om orsaken till, att detta
slags vars är så allmänt känd icke blott hos alla europeiska folk
utan äfven hos de asiatiska och persiska, ja t. o. m, hos inder,
kineser och amerikaner. Författaren kan icke förklara detta på annat
sätt, än att i själfva dess natur finnes något, som kan »röra vårt
sinne», och han åberopar sig härvid på Vossius — »en äljes
tämligen ogynsamt stämd domare af den modärna poesien.» Antagligen
åsyftas äfven här Vossn Be poêrnatum cantu, där s. 25 just omtalar
den rytmiska värsens allmänna spridning. Följer så den redan från
Introductio brevis bekanta anmärkningen, att olika slags värser
uppkomma allt efter blandningar af olika slags stafvelsetal och rim7 plus
det nya tillägget, att vår poesi i vissa allmänna regler sammanfaller
med den grekiska och latinska, nämligen i inventio, dispositio,
figurer och troper ete, samt att maskulina värser kallas scandentes,
feminina cadentes. Olika slags blandningar häraf »Videri potest ex
ta-bula.» [Antagligen hade föreläsaren härvid på svarta taflan uppritat
en dylik tabell.]
Så långt räcker, synes det mig, den del af »De poesi Sueonica
dissertatio», som utgör en omarbetning af inledningen till Introductio
brevis. Kommer så den andra delen, utgörande ett sammandrag af
själfva Introductio.
Här frapperas man genast af att alldeles som i det
ursprungliga Introductio brevis finna ordet rim återgifvet med Rhytmus.
Förbuden mot halfrim och assonans äro de vanliga, men författaren
tillägger här i samband med en varning för dialekter — »vi böra
härma dem, som äro lärda och lefva vid hofvet» — den
anmärkningen, att ord, som icke skrifvas med samma vokaler, likväl
stundom kunna rimma med hvarandra; så t. ex. kan hug rimma med
tåg, emedan fint folk (politiores) uttala det förra såsom håg. »Detta
är mycket viktigt i franskan, där orden icke uttalas såsom de skrifvas.»
Efter en ånyo upprepad varning för att söka lämpa svensk vars
efter klassiska regler — »emedan vår vars endast har accent, men
icke kvantitet» — följa nu de från Introductio brevis bekanta
anmärkningarna om accent jämte en något förkortad definition på
cesur. Afhandlingen slutar därpå med de vanliga anmärkningarna
om cesurens eventuella obehöflighet och ombyte af plats i olika
värser, hvarpå endast lämnas ett par exempel. Som man finner, är
hela den från det ursprungliga Introductio brevis bekanta
uppräkningen af värsarterna efter stafvelsetal här, praktiskt nog öfverhoppad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
