- Project Runeberg -  Samlaren / 21:a årgången. 1900 /
31

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska dramatikens historia från utländska källor. Af E. Wrangel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bidrag till svenska dramatikens historia etc. 31

Från och med drottning Christinas tillträde till regeringen börja
dramatiska föreställningar af finare eller mera modern art, än de
gafnia bibel- och skoldramerna, att blifva vanliga i Sveriges
hufvudstad. Utländska skådespelare besöka" allt oftare Stockholm; och
hofvet själf blir allt mera begifvet på teatraliska nöjen.

Om de storartade baletter och andra dramatiska festligheter,
som från 1638 anställdes å Stockholms slott, föreligga flera både
utländska och inhemska berättelser. Carl Silfverstolpe har dels i
sitt arbete »Svenska teaterns äldsta öden» (1882) dels i en uppsats
om Antoine de Beaulieu i Samlaren 1889 gifvit intressanta bidrag
till historien om dessa för senrenässansen typiska förströelser.
Genom Stiernhielms texter hafva de också fått en särskild betydelse
för vår litteratur.

Jämte baletter, värdskap och upptåg med ringränning roade
sig Christina också af djurstrider — ett efter vår tids smak skäligen
grymt nöje, som icke heller synes länge bibehållit sig hos oss.
Drottningens »latinske» sekreterare N. Heinsius har skrifvit ett poem
om en af henne bevistad lejonstrid.1 Lokalen för dylika var en i
vallgrafven nedanför slottets södra mur upprest, med
åskådarebalkonger försedd byggnad, hvilken sedermera omändrades och,
alltjämt under namnet »Lejonkulan», rätt länge användes till verkliga
dramatiska föreställningar.2

För sådana sörjde ännu under 1650-talet den från Gustaf Adolfs
tid i Stockholm kvarlefvande Chr. Thum (Thaumb). Då och då
besökte dock äfven andra, mera ambulerande komedianter
hufvudstaden, — holländska, tyska och engelska, äfvensom italienska
operaartister. Om den »engelska» trupp, hvilken 1648 och följande
år spelade i Stockholm, och hvars ledare synes hetat Joris Jollifoot,
föreligga några af Bölte meddelade uppgifter. Den hade varit i

Maria Dorothea, och genom henne innehade han säteriet Sköndal i Brännkyrka
samt Herrhamra vid Landsort. Han öfverlefde sin hustru tolf år och dog i
Stockholm 1743.

Efter honom kom hans halfbroder Charles Rumpf, som redan förut tidvis
skött platsen, men de sista åren varit holländsk minister i Dresden. När han
1749 afled, hade familjen Rumpf i tre fjärdedels sekel representerat
Generalstaterna i Stockholm — väl en enastående företeelse i den diplomatiska historien.

1 Se förf:ns »Sveriges litterära förbindelser med Holland särdeles under
1600-talet» s. 109. — Om Ghevreau, en af de franske författarne till dramatiska texter
vid Christinas hof, ibid. s. 114.

2 Jfr den intressanta utredningen i Johan Flodmarks »Bollhusen och
Lejonkulan i Stockholm», 1897.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:18:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1900/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free