- Project Runeberg -  Samlaren / 21:a årgången. 1900 /
35

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Svenska dramatikens historia från utländska källor. Af E. Wrangel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bidrag till svenska dramatikens historia ete. 35

Prologen var »en musique» och således operaartad —- den
kallas också i öfverskriften på berättelsen »opera». Där uppträdde,
utom la Gloire, FHistoire (Am. Königsmark), le Temps (fröken Anna?
Rosenhane), la Poesie (Augusta Wrangel), la Musique (Elsa Banér), la
Comédie (E. M. de la Gardie) samt 1’Immortalité (Hedvig de la
Gardie); poesien, musiken och komedien hade hvar sin suite.

I själfva skådespelet voro de förnämsta personerna, såsom
Lind-schöld antyder: Agamemnon = Augusta Wrangel, Achille =
Amalia Königsmark, Glitemnestre = Maria Aurora Königsmark,
Iphi-genie = Johanna Eleonora de la Gardie, Eriphile = Ebba Maria de
la Gardie. Dessa fem, genom nära släktskap förbundna unga
damer, gjorde genom sin skönhet och sin snillrikhet det svenska
hofvet synnerligen lysande — skada blott att konungen hade så litet
sinne för litterära eller dramatiska nöjen. Drottningen uppmuntrade
däremot vitterhet och konst — hon var ju den »Ismène», som Johanna
Eleonora de la Gardie i sitt »Portrait» så sympatiskt har skildrat.
Både systrarna Königsmark och systrarna De la Gardie idkade
diktkonsten. De förra skulle äfven få en plats i Tysklands
dramatiska litteratur såsom författarinnor af operatexter; i Hamburgs vittra
och musikaliska kretsar kommo de att spela en framstående roli.1

Öfver Achille-Amalia och Iphigenie-Johanna Eleonora uttryckte
den holländske gesandten sin förtjusning i ett par eleganta latinska
disticha, som han också sände sin regering.

Det förekom i denna storartade föreställning, som snart måste
gifvas en’ gång till, äfven en balett af elfva amazoner samt — väl
mellan akterna — två »entréer», den ena af fyra »nymfer», den
andra af Harlequin (den fjortonårige Bengt Oxenstierna) och
Schara-mouche (den väl jämngamle Pehr Banér). I baletten deltogo ett
par af de ofvan nämnda damerna samt några andra medlemmar
af rikets förnämsta ätter.

Mera än egentliga dramer synas praktfulla upptåg och s. k.
värdskap varit af konungen omtyckta. Framför allt var det dock
riksänkedrottningen, som uppmuntrade sådana nöjen.

1 Jfr förfms uppsats »Sveriges litterära förbindelser med Tyskland särdeles
under; 1600-talet» (Lunds universitets årsskrift 1899) s. 23 f. Åtskilliga tillägg
kunde göras. Särskild uppmärksamhet förtjänar systrarne Königsmarks
förhällande till den litterärt och socialt så framstående hertig Anton Ulrich af
Braunschweig, hvilken i sin roman »Octavia» inrymde en episod åt deras broders, »den
siste Königsmarks» tragiska historia. Grefvinnan Amalia
Königsmark-Lewenhaupt författade, till hertigens ära. en operatext »Le retour du siècle d’or» 1705.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:07:52 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/samlaren/1900/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free