Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Bidrag till kännedomen om de under Gustaf III herskande estetiska åsikterna.
- II. Leopolds ”Critiska anmärkningar vid hjeltedikten: Tåget öfver Bält”. Af Axel Gauffin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II. Leopolds "Critiska anmärkningar vid hjeltedikten:
Tåget öfver Bält".
När Leopold 1785 med sina »Critiska anmärkningar vid
hjeltedikten: Tåget öfver Bält» först framträdde som litteraturgranskare,
var han en 29 års man, som redan hade bakom sig ett ganska
skiftande lif, rikt på erfarenheter. Vistandet i Upsala hade aldrig blifvit
långvarigt — ekonomiska svårigheter tvungo honom ständigt att söka
konditioner på skilda håll. Men om sålunda de akademiska studierna
ledo afbräck, gingo likväl dessa år ingalunda oanvända förbi. Af
särskildt stor betydelse synes vistandet hos familjen Douglas ha varit
för hans mottagliga sinne. Här rönte hans vittra anlag en varm
uppmuntran, här inandades han äfven i fulla drag denna franska
atmosfär, som utan tvifvel bidrog att öka Leopolds franska
sympatier i allmänhet och isynnerhet för den störste då lefvande
representanten för fransk esprit, upplysningsmannen Voltaire. Och det är
betecknande nog, att den 44 stora trycksidor mäktiga epistel af d. 3
Febr. 1777, i hvilken han för sin trogne vän Lindblom skildrar sin
dåvarande estetiska ståndpunkt, är affattad på det språk, som han
framför andra fann »tendre, facile, et noble».
För resten var den franska litteraturen icke den enda, han här
sysslade med. Utom de klassiska auktorerna — Leopold var
särskildt en skicklig latinare — kände han äfven flera engelska
författare ganska väl. Den italienska, spanska och portugisiska litteraturen
kunde han däremot tillegna sig endast i öfversättning, och äfven
Tysklands vittra alstring var honom ännu i det närmaste obekant.
Särskildt i detta afseende blef hans synkrets vidgad, när han
ändtligen fick medel att fortsätta sina universitetsstudier och, då
detta med minsta kostnad lät sig göra i Greifswald, 1781 reste dit
öfver. Här dref han ifriga vetenskapliga forskningar, men hade äfven
tid öfrig för den nyare tyska vitterheten. Han säger i ett bref till
Lindblom, dat. d. 2 Nov. 1783: »Denna vinter ämnar jag mästadels
använda uppå tyska litteraturen, som synes mig respectable nog».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:18:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1900/0086.html
