- Project Runeberg -  Samlaren / 21:a årgången. 1900 /
92

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om de under Gustaf III herskande estetiska åsikterna. - III. De estetiska åskådningarna vid universiteten. Af Gustaf Gjörloff

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92 Gustaf Gjörloff,

än rön på hvad som behagat eller icke. Aldrig har man ännu sett,
att Aristoteles’ eller Scaligers poeticor hafva uppeldat någon kall
skaldeande, men väl har det blifvit anmärkt, att den grekiska,
romerska och fransyska poesien synligen förlorat, sedan Aristoteles,
Horatius och Boileau utgifvit sina artes poeticae». Att tala om den
franska smakens förfall, då den ännu var allmänt erkänd som
statsreligion, var ett djärft tal, och författaren har kanske själf ansett sina
ord för vågade, ty här som på åtskilliga andra ställen slutar han
med att framhålla reglernas nytta att tukta en otyglad
skaldeinspiration och lära fantasien att. yra med eftertanke. Dessa rättrogna
fraser komma dock alltid så reserveradt, så officiellt, att man har
svårt att tro på deras uppriktighet. De förefalla mera som en artig
kompliment åt auktoriteterna, rebellens nödvändiga hyllning åt den
maktägande, än uttryck för auktorns egen öfvertygelse.

Neichters förnämsta verk äro hans vidlyftiga afhandlingsserie:
»De efficacia climatum ad variam gentium indolem praecipue ingenia
et mores», som utkom från 1777, men aldrig fullt afslöts, samt den
om själfständighet och frisinthet vittnande De poesi tragica. Af de
omkring 150 akademiska disputationen för hvilka han presiderade,
hafva säkerligen en »stor del, enligt tidens bruk, blifvit författade af
praeses själf. Dessutom skref han recensioner i Upsala tidningar,
skarpa kritiker och lärda historiska afhandlingar om våra älsta
konungar, där han rättade föregående författares misstag.

I några anteckningar från Neichters föreläsningar i Lunds
bibliotek \ finnas hans estetiska åsikter ganska tydligt framställda. Han
tyckes intaga en medelväg mellan romantikernas öfverdrifter och
akademisternas stela formväsen. Men det är knappast ett ängsligt
mellangående mellan bådas öfverdrifter, det är snarare en alldeles
ny riktning, en början på den väg, som sedan beträddes af götiska
skolan hos oss och Runeberg i Finland. Vältaligheten, säges det,
skall vara ett medel till dygd och till att göra lasten förhatlig;
poeter däremot kunna tala om himmel och helvete utan afseende
på moralen. Den akademiska skolans valspråk Utile dulci hade
förvandlat sånggudinnan till en skolmästarinna, som mot en billig gärd
åt rim och meter inpräntade i publiken filosofiska lärdomar och
allmänt gällande godtköpsmoraL Neichter förstod, att poesien hade
sin egen uppgift, vida skild från uppfostrarens och filosofens, och
han var icke rädd att säga ut sin mening. Mera tvekande i början

Från 1795; skrifna af en viss Reinhold Erie Liedbeck,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:18:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1900/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free