Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om de under Gustaf III herskande estetiska åsikterna. - III. De estetiska åskådningarna vid universiteten. Af Gustaf Gjörloff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 Gustaf Gjörloff,
några bref, införda i Tidningar utgifne i Upsala, från en Lärgirig
Student, hvilka Neichter i ett bref till Bergklint erkänner sig hafva
skrifvit, gycklar han tämligen oförsynt med en afhandling om de
medfödda idéerna 1. Själf var han, liksom Porthan, empirist.
Henrik Gabriel Porthan var ej i lika hög grad som Neichter en
föregångsman till den nationella diktningen, och har ej lika bestämdt
som denne tagit afstånd från den franska skolans smak. Porthan
var framför allt den stora klassikern, för hvilken den antika poesien
var och förblef samtidens oupphinneliga ideal. Men just att han
som få andra förstod och uppskattade de antika mästarnas visst icke
alltid så regelrätta skönheter synes visa, att det snarare var
misstroende till den friare nationela diktningen, eller möjligen till dess
dåvarande målsmän, än ovilja mot densamma, som gjorde Porthan
till akademist. Mera materialsamlare än originelt produktiv, mera
litteraturkännare än vitter författare, mera språkforskare och
historiker än skald försökte han sig på alla områden och åstadkom intet
epokgörande på någotdera. Det ligger något af Olaus Rudbeck i
denna gigantiska gestalt, som af sin väldiga andes myckenhet delade
med sig åt alla håll, som splittrade sin kraft och nöjde sig med att
blifva en duglig arbetare, värderad för sin redbarhet af samtiden
men relativt betydelselös för eftervärlden.
I sin stora afhandling De poesi fennica har Porthan undersökt
den fornnordiska, särskildt den finska poesien. Han finner den mera
okonstlad och enkel än isländarnes skaldepoesi, vida öfverträffande
de platta rim, som en lång tid vanhedrade det nyare Europas smak;
han hänföres af den trolska stämningen i dessa nästan som
besvärjelsesånger ljudande strofer. Bland Porthans rent estetiska arbeten
förtjäna nämnas: De entusiasmo poetico (1785), De usu mytologiae
hodierno (1789), De allegoria (1792), De poemate prosaico (s. å.),
De pulcro (1795) samt De poesi gentium septentrionalium
antiquis-sima (1798). Alla dessa äro skrifna på latin och intet af dem besitter
1 I n:o 42 för 1775 af samma tidningar finner man af Neichter en ytterst
skarp kritik af Bussers kompendium i moralfilosofien. Författaren själf och
konsistorium i Linköping, som rekommenderat arbetet, drabbas lika hårdt af den
oförskräckte anmälarens bitande kritik. »Ehuru ingen bör skylla Hr. B. för sådan
kitslighet att framkomma med några nya och egna tankar, är han dock i val af
böcker helt originel och af annan smak än andra granskande boksamlare, hos
hvilka man svårligen lärer träffa någon af Hr. Bussers moralister utom Seklen,
Grotius, Pufendorf, Thomasius och Wolff. De öfriga torde nu endast finnas i
hökareboden».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
