Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till den blandade värsens historia i .Sverige. (Lucidor, Runius, Dalin.) Af A. Åkerblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till den blandade värsens historia i Sverige. 27
än att döden i sin natt
skal ha qwar min sol min skatt:
afgrunds fängslan,
död och mörker skräck och ängslan
sku mot kärlek här
nu lägga ned gewär.
Djeflar opp,
trötts er tropp
skal motstånd wåga
mot en kärleks-låga,
som öfwer gudar rår.
Gif straxt igen min sköna,
om I ej will röna
hwad kärleks-eld förmår.
I ’Wisa’ (VI, 331 ff.) börjar hvarannan rad med upptakt.
Str. 1. Hwar en bör med en present
sin reskamrat förklara,
at man den med tack erkänt,
som med oss delt wår fara.
(Omkv.) Som hwar och en har sin
tänker jag också på min.
I den öfversatta visan III, 124 sakna endast två af strofens tio
rader upptakt.
Str. 1. Tänk! hur jag mången gång;
i denna tysta däld,
hört Damons ljufva sång,
p å kärleks-toner stäld :
minsta ljud
war en liten gud:
hwart löf med mig
sågs fägna sig:
nu qwäljs alt hwad jag ser,
min Damon fins ej mer.
I ’Gratulation’ etc. (IV, 165) åstadkommes omväxlingen i rytm
genom tillägg af tre starkbetonade stafvelser framför den (jambiska)
strofens sista rad.
Str. 1. Wälkommen, Phyllis, i det gröna,
på Was wir liebens fria fält!
Af er förändring wi nu röna,
at I förstår at lefwa salt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
