Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur under 1700-talet före Klopstock och dess förhållande till den svenska. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tilltagande rationalismen och den urblekta dygdelära, man kallat
»neologien», voro föga tjänliga därför. Detta visas både af den s. k.
Celsiska profpsalmboken från 1760talet och af den senare från
1790talet; i bägge hade man hämtat mycket från den dåtida
tyska religiösa poesien.
Ungefär samma religiösa rörelser präglade den svenska som
den tyska kyrkan; pietismen och herrnhutismen äro de mest märkliga,
och de kommo till oss direkt från Tyskland. Den svenska teosofien
— Swedenborgs — blef nog också känd, men den rönte i Tyskland
mindre framgång än i England och Amerika.
Det var väktarne på det pommerska Zions murar, Rango och
än mera Mayer, som först ingrepo mot de separatistiska rörelserna
hos oss. Särskildt har det genom Mayer framkallade
konventikelplakatet af 1706 blifvit okändt. Mot »hallenserna» utforo våra
ortodoxer väldeliga, och man förbjöd de resande studenterna att begifva
sig till Franckes stad. Likväl vågade sig icke så få dit, såsom
framgår bl. a. af den lista på svenska och finska studerande vid
universitetet i Halle 1693—1744, hvilken i Historisk Tidskrift 1896
publicerats a| J. S. Pajula.
Francke själf stod i förbindelse med flere svenskar och särskildt
med en i Ryssland fången officer C. Fr. von Wreech, hvars
pietistiska åsikter blefvo af betydelse för Sverige (genom de hemvändande
fångarne), och hvilken sedan i sitt eget hemland, Tyskland, utgaf
ett intressant arbete om det religiösa tillståndet bland svenskarne i
Ryssland.
Tysk pietistisk litteratur införlifvades nu med vår, t. ex. genom
C. G. Österling, hvilken ock som religiös sångare väckte
uppmärksamhet — under yngre dagar hade han ägnat sig åt den världsliga
vitterheten och bl. a. öfversatt Hoffmanswaldaus ’Hieltabref. Den
pietistiska åskådningen, mera än egentligen den pietistiska
diktningen, inverkade icke oväsentligt på skalden Frese. Andra, mindre
betydande poeter öste direkt ur Tysklands pietistiska sångsamlingar;
och mot frihetstidens slut ser man pietistiska psalmer bearbetas af
själfve Bellman.
Det religiösa tillståndet i Sverige var alltjämt föremål för
uppmärksamhet i Tyskland; och därom meddelades aktstycken och berättelser
i Acta historiae ecclesiasticae — där bl. a. den både på svenska och
tyska skrifvande H. J. Sivers var medarbetare — samt i
Unschuldige Nachrichten och dess fortsättning. I Tyskland trycktes åtskilliga
stridsskrifter mot de ledande i svenska kyrkan; någon gång större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
