- Project Runeberg -  Samlaren / 22:a årgången. 1901 /
50

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur under 1700-talet före Klopstock och dess förhållande till den svenska. Af E. Wrangel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50 E. Wrangel,

samlingsverk af dylik art, såsom Nordische Sammlungen, utgifna af
L. Segerholm i Altona 1755—61.

En pietismen närstående företeelse, Dippelianismen, gjorde också
buller hos oss. Joh. Gonr. Dippel, som först från Tyskland blandat
sig i den svenska kyrkans angelägenheter, besökte sedan Sverige och
kom i fejd med våra teologer, hvilka med A. Rydelius i spetsen
skarpt ansatte honom. Han blef också utvisad, men under några
år (på 1720talet) fortforo hans läror att oroa sinnena. Trots förbud
spredos hans skrifter här, likasom Böhmes, Arnolds o. a.
»svärmandars».

Äfven Zinzendorff besökte Sverige, ehuru denna resa icke väckte
så mycket uppseende. Hans läror fingo emellertid åtskilliga
anhängare — märkligast, men till stor del själfständig, var Carl Anders
Rutström. Rörelsen lämnade dock icke djupare märken här. Vår
litteratur riktades emellertid också genom herrnhutarne med en del
mest från tyskan bearbetade skrifter och dikter; och
»brödraförsam-lingen» hade tvifvelsutan äfven hos oss någon förtjänst i
motarbetandet af den tilltagande materialismen.

Den världsåsikt, som man vanligen lägger under uttrycket
»upplysningen», och som från frihetstidens midt alltmera omfattades af
de bildade i landet, hade också af åtskilliga tyska tänkare och forskare
förberedts. Några bland dessa blefvo af direkt betydelse för vår
kultur; så framför alla Pufendorf, som från Lund utsände sina
märkligaste filosofiska skrifter. Vidare Thomasius, förkämpen för
national-språkets användande i vetenskapen, hvars exempel hos oss
efterföljdes af Rydelius. Den store Leibnitz, Berlinakademiens grundläggare,
som korresponderat med språkmannen och etnografen Sparfvenfelt,
blef som filosof här mindre bekant än hans populariserare och
tri-vialiserare Chr. Wolff, hvars matematiskt rationalistiska åsikter
länge härskade, särskildt vid Uppsala universitet. Åtskilliga
framstående litteratörer, t. ex. Browallius, voro anhängare af denna
filosofi. En af dess förnämsta kritiker blef svensken P. Forskål, som
i Göttingen 1756 utgaf en uppseendeväckande skrift, ’Dubia de
prin-cipiis philosophiae recentioris’.

För öfrigt har bekantskapen med den tyska rationalismen —
den fortsattes under århundradets sista decennier genom
öfversättningar af Lessings, Mendelsohns och andras skrifter — icke varit af
den upplösande art i afseende på religion och moral som
inflytandet från de franska materialisterna, åt hvilkas ståndpunkt Lovisa
Ulrika lutade, likasom hennes broder Fredrik den store. Tvärtom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1901/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free