Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur under 1700-talet före Klopstock och dess förhållande till den svenska. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysklands litteratur under 1700talet före Klopstock etc. 51
har nog förbindelserna med den tyska vetenskapen, som till stor
del gick själfständiga vägar, hos många svenskar motverkat det
franska inflytandet.
1 flere grenar af vetenskapen, särskildt naturvetenskapen, stod
Sverige nu i forskningens främsta led. Linné och hans lärjungar
hafva här den största äran. —- Beröringen med åtskilliga af
Tysklands högskolor var alltjämt af stor vikt för oss. Till Leipzig ställde
svenskarne gärna sin väg; här verkade under 17OOtalets förra del
Burgh. Mengke, hvars fader grundlagt Acta eruditorum och som
stod i beröring med Er. Benzelius d. y., A. Rydelius o. a. Snart
blef förbindelsen med Göttingen liflig. Här arbetade Linnés
korrespondent Albr. von Haller under ett par årtionden. Han samlade
omkring sig många lärjungar, också flere från Sverige. Likaså
Michaelis. I Göttingen blefvo sedan två bröder Murray från
Stockholm anställde som professorer, den ene Johan Filip i filosofi, den
andre Johan Anders, Linnés lärjunge, i medicin. Dit kom också,
genom Michaelis, Aug. Ludv. Schlözer, som på 175Otalet varit lärare
i det Murrayska huset i Stockholm. Schlözer, som bl. a. utgifvit
Försök till en handelshistoria på svenska, blef särskildt af stor
betydelse för de lärda förbindelserna emellan Tyskland och Sverige.
I denna riktning arbetade länge den gamle Nettelbládt, som
förflyttats till rikskammarrätten i Wetzlar och (såsom Freiherr von
Nettelbla) fortsatte att utgifva svenska handlingar (Greinir m. fl.);
sonen Carl Fr. W. von Nettelbla utgaf 1764 ett förtjänstfullt arbete
om Birgittinerklostren. I Kassel verkade ett par årtionden såsom
bibliotekarie Johan Argkenholtz, den bekante historikern. Och äfven
under 17OOtalets sista årtionden blef en och annan svensk anställd
vid tyska högskolor (t. ex. Hans Thunman i Halle).
Om Greifswalds universitet — som ju icke alltid hade det
basta anseende i lärda kretsar i Sverige — är ofvan taladt. Dorpats
högskola hade förflyttats till Pernau och upphört efter 1710.
Rostock betydde icke längre så mycket för vår bildning; något mera
Kiel, och i Lübeck och Hamburg uppväxte nu litterära centra. Med
den lärde Morhof i Kiel hade flere af våra vetenskapsmän under
Carl XI:s tid stått i förbindelse; och han tog äfven hänsyn till
svenska förhållanden i sitt stora arbete ’Polyhistor’, som utkom med
till-lägg af Joh. Möller (Mollerus) i Lübeck 1708. Mollerus, som var
skolrektor i Flensburg, hade också utgifvit en tillökad upplaga af Schefferi
Svecia liter ata i JBibliotheca Septentrionis erudita; och hans
betydande bibliografiska arbete Cimbria literata har äfven för Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
