- Project Runeberg -  Samlaren / 22:a årgången. 1901 /
55

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur under 1700-talet före Klopstock och dess förhållande till den svenska. Af E. Wrangel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tysklands litteratur under 1700talet före Klopstock etc. 55

sonmelodi eller en »rundgesang». Och han vågar sig rätt ofta på
lediga trestafviga takter, t. ex. i ’Der May’ (»Der Nachtigall reizende
Lieder») eller den berömda ’Der Alte’ (»Ich werde viel alter und
Schwermuth und Plage»). Genom upptagandet af Anakreontiska och
Horatianska tonarter i vin- och kärlekssånger — »Horaz, mein Freund,
mein Lehr er und Begleiter» — blir han en föregångare till de
s. k. Anakreontikerna också hos oss. Han gjorde rimmade
bearbetningar af Horatii odén, skref orimmade poem om och efter
Anakreon och författade två uppsatser ’om de gamle grekernas sånger’»

I åskådningssätt likasom i poetisk art visar Hagedorn mycken
likhet med sin svenske samtida Dalin. De hafva också för sin
diktning haft ungefär samma förutsättningar och ägde samma litterära
sympatier. Några af Hagedorns komiska berättelser och
moralsatiriska visor påminna mycket om Dalin; ett exempel är ’Der Lauf der
Welt’, ett annat ’Gränzen der Pflicht’ med de två omkvädena »Das
will die Pflicht» och »Das will sie nicht». Möjligen har Dalin —
kanske genom Triewald, som måhända i Holstein sammanträffat med
Hagedorn — blifvit bekant med sin tyske själsfrändes diktning. Ett
eller annat af dennes stycken — t. ex. ’Die Alte’: »Zu meiner Zeit
Bestand noch Recht und Billigkeit» etc. — har nog rätt tidigt
öfversatts till svenskan. Emellertid finner man honom i frihetstidens
litteratur föga omtalad. I Sivenska Mercurius för 1757 yttras, på tal
om en ny edition af hans verk, att han var »en af Tysklands
yppersta skalder och näst herr professor Gellert i Leipzig mäst älskade
poet». Tjugo år senare framställde Per Rudin honom som den ende
tyske skalden af betydenhet. Först under århundradets sista
decennier meddelades då och då i de litterära tidningarna
öfversättningar från Hagedorn, så i Aho Tidningar och i Stockholms
Posten-J. Tengström öfversatte t. ex. epigrammet ’Susanna’ och sagan om
’Jupiter, djuren och människan’ (båda af Hagedorn hämtade från
främmande håll). Äfven under 1800talets förra del synes han varit
rätt mycket känd hos oss; Beskow öfversatte någon gång från
honom; och flere af hans visor och mindre dikter återfinnas i F. S.
Silfverstolpes två samlingar ’Skaldestycken i fri öfversättning’ (1829,
1832) samt i Jedeurs ’Odeum’ (1832).

Hagedorn uppsattes till mönster af många yngre skalder,
särskildt af hallenserna (Gleim m. fi.) samt af de vida yngre
Göttin-ger-(Hain-)skalderna. Från de franske imitatörerna af Gottscheds
cert vände man sig alltmera bort, sedan schweizarne Bodmer och
Brejtinger, som redan i sin ofvan näranda tidskrift opponerat mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1901/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free