Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur under 1700-talet före Klopstock och dess förhållande till den svenska. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysklands litteratur under 1700talet före Klopstock etc. 59
(Uppsala 1778). Slutligen hafva hans ’Briefe’, som äfvenledes
öfversattes (Uppsala 1781), och som i original trycktes här jämte en
uppsats om den gocfa smaken i bref samt några af Rabeners epistlar
(minst två upplagor i Lund), säkerligen utöfvat inflytande på
brefstilen också hos oss.
De samtida tyska satirdiktarne, med Hagedorns vän Rabener i
spetsen, blefvo också rätt mycket kända i Sverige, någon gång äfven
tagna till mönster.
För sin samhällssatir och sin skämtsamt kåserande stil hade
Dalin som bekant hämtat förebilderna från England, hos Steele och
Addison samt hos Swift. Den sistnämndes tyske efterbildare G. L.
Liscow har nog icke heller varit ökänd för Dalin; en eller annan af
hans prosasatirer blef öfversatt till svenskan, t. ex. hans mest
berömda ’Om förträffligheten och nödvändigheten af usla skribenter’
(1751).
Liscow stod i striden mot Gottschedianerna på sina landsmän
Bodmers och Breitingers sida. Han angrep icke blott pedanteriet
och de usla poeterna, utan också fromleriet och ortodoxismen. Mot
den »Gottschedska sekten» uppträdde äfven J. J. Pyra, hvilken i
stället framhöll Hagedorns eleganta stil.
Af större betydelse än desse blef Gottlieb Wilhelm Rabener,
en ädel och god natur, som närde ett lågande hat mot det förvända,
mot hyckleriet, mot högfärden, mot tillgjordheten. Godmodigt, om
än något torrt, satiriserade han ock det löjliga i det borgerliga lifvet,
afritade komiskt tafatta landtjunkare o. s. v. På 176Otalet
framkommo hos oss flera af hans satirer; öfversättaren var merendels
G. Nyrén. Jag skall emellertid här icke längre uppehålla mig vid
honom; liksom icke heller vid Zaghariæ, författare af komiska
epo-peer i Popes stil. Nu vill jag blott nämna några ord om de
närmast följande satirikerna1.
A. G. Kastner, som stod Gottsched närmare än de nu omtalade,
är för oss af en viss vikt, enär han gjorde den tyska publiken
bekant med åtskilliga svenska arbeten; så t. ex. anmälde han fru
Nordenflychts dikter i Götting, gel. Anzeigen. Den svenska
skaldinnan, hennes vän Gyllenborg samt flere senare vitterlekare
hämtade då och då ett poem från honom. I Stockholms Posten samt i
1 En uppsats om den tyska satirdiktningen under 17OOtalet och dess
betydelse för vår litteratur är under utarbetning af E. Ingers. Denna uppsats, liksom
den härefter intagna om Gessner, har sitt ursprung från det litteraturhistoriska
seminariet i Lund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
