Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysklands litteratur under 1700-talet före Klopstock och dess förhållande till den svenska. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tysklands litteratur under l?OOtalet före Klopstock ete. 63
Den sentimentala riktningen gick, föregången af schweizaren Bodmer,
i detta fall till ytterlighet; och den s. k. poetiska prosan dyrkades
på ett öfverdrifvet sätt.
Hos några af dessa s. k. Anakreontiker, framför allt Kleist,
spåras rätt starka ansatser till sentimentalitet, särskildt yttrande sig i
natursvärmeri. Detta närdes framför allt af de engelske diktarne.
Redan naturbeskrifningen banade väg därför, och i detta afseende
framstod tidigt den sedan som forskare så ryktbare Albr. von Haller.
Som diktare åtnjöt han också hos oss berömmelse. Bland
annat stod han i litterär förbindelse med fru Nordenflycht. Han
skall också — genom sin lärjunge Joh. Rosén — hafva lärt sig
svenska språket. Emellertid tyckas hans dikter icke varit så mycket
lästa här; sällan träffar man öfversättningar därifrån1.
Den naturmålande diktningen — som de schweiziska estetikerna
förordat med satsen »poesien är ett talande måleri», hvaremot
Lessing sedan så skarpt uppträdde — fick nog hos oss representanter;
men dessa, en Creutz, en Gyllenborg, en Oxenstierna, voro väl
mest påverkade från England direkt. Också natursvärmeriet rönte
snart anklang hos oss, men den tongifvande var en schweizare från
den fransktalande delen af landet — J. J. Rousseau. Likväl kom en
eller annan impuls i denna riktning från den tyska litteraturen: en
kom från Rousseaus landsman, »den oförliknelige Gessner»2, hvars
sentimentalitet smakade mycket af sirlig rococo, en annan, mera
kraftig, kom från Klopstogk, som, äfven han, först i Schweiz fått sin
naturkänsla väckt; och så följde Göthe, först med ’Werther’, så med
lyriska naturdikter samt med sina beskrifningar, »den schweiziska
resan» icke att förglömma. Om Klopstock och om Göthe och
deras betydelse för vår litteratur skall jag framdeles offentliggöra mina
undersökningar. Åt Gessner har af annan författare ägnats en
särskild uppsats.
1 I Sw. Mercurius 1764 återfinnes ett hans ’Ode Öfver dygden’på rimmad
svensk vars; det är för sin tid rätt typiskt. En af hans senare fromma skrifter,
’Bref öfver uppenbarelsens vigtigaste sanningar’, utkom 1778 försvenskad af O.
Rönigk.
2 Uttrycket står att läsa i Sv. Mercurius 1764, där de förnämste då lefvande
tyske diktarne omtalas. Gessner är den ende, som får ett särskildt attribut.
Flere de mest framstående tyske litteratörerna, anmärkes det där, vistas utom
det egentliga Tysklands gränser, nämligen i Schweiz (jämte Gessner) Haller,
Licht-weroch Wieland och i Danmark Klopstock, Cramer och Schlegel; för öfrigt
uppräknas Gottsched, Gellert, Rabener, Zachariæ, Gleim, Uz, Lessing, Sulzer, Ramler,
Nicolai, fru Kars ch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
