Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gessners inflytande på svenska litteraturen. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gessners inflytande på svenska litteraturen. 67
äger den formella talang, som fordras för att ge behag åt
detaljmålningen, åt de oändligt många variationerna på samma tema, är
det ej underligt, att hans idyller med sina täcka landskapsmålningar
och sin sentimentala erotik tjusade en generation, hos hvilken en
elegisk kärlek till naturen var i ständigt stigande, medan den vaknande
subjektiva känslan — som snart i den af Rousseau inspirerade
Sturm und Drang-rörelsen skulle stegras till våldsam opposition
mot både samhällslifvets och konstens tryckande fjättrar-— ännu
blott framträdde i form af en mild, blödig känslosamhet. Må den,
som finner Gessner fadd, tänka sig in i denna tid, och han skall
förstå, hvarför i synnerhet den litterärt intresserade medelklassen,
som ej kände sig hafva något gemensamt med det klassiska dramats
urblekta furstliga hjältar, i Gessners idyller fann sin idealism
förverkligad.
Beundran för Gessner gick i Tyskland i jämbredd med beundran
för Young och Klopstock och närmast före hänförelsen för Ossian,
Rousseau och Goethes Werther. Hans popularitet var emellertid
ingalunda begränsad till det tyska språkområdet. Samma
tidsriktning mötte honom äfven annorstädes öfverallt med samma sympati.
Till franskan öfversattes hans skrifter mycket snart och utgåfvos
äfven i Frankrike i flera upplagor. Karakteristiskt nog var det i fransk
dräkt de först blefvo bekanta i Sverige.
Men det stannade ej vid denna första bekantskap. Under
franska smakens glansperiod i vårt land var Gessner en af de tyska
författare, som tidigast vunno insteg i Sverige och här blefvo
allmänt lästa och omtyckta. I vissa fall synes han hafva varit en länk,
som förmedlat bekantskapen med andra tyska skalder.
Bästa vittnesbördet om hans stora och vidtutbredda popularitet
i Sverige finner man i tidskriftslitteraturen, i hvilken under en period
af omkring 30 år (ungefär från midten af 1760talet till midten af
1790talet) öfversättningar och efterbildningar af Gessner ideligen
förekomma.
I Gjörwells Swenska Mercurius möta vi honom första gången. 1763 anmälde Gjörwell i denna tidskrift Hubers föregående år utkomna franska öfversättning af Gessners idyller och landtkväden
och meddelade efter recensionen en svensk öfversättning af idyllen ’Amyntas’ och landtkvädet ’Der Wunsch’. Följande år recenserades af Gjörwell i samma tidskrift den franska öfversättningen af
herderomanen ’Daphnis’ och den i två »sånger» indelade ’Der erste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
