Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gessners inflytande på svenska litteraturen. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gessners inflytande på svenska litteraturen. 71
Gessners skildring af kärleken och lofordar honom därvid, emedan
han »vetat hopsamla och förbinda de kärleken af naturen tillhöriga
känslor och undvika de präktiga äfventyrens språk och de häftiga
utbrott, som af konsten läggas i munnen på dem, som äro
förtviflade älskare eller synas varat». Den Gessnerska idyllens själf
behagliga, på ömma försäkringar outtömliga kärlek, som icke vet af några
olika stadier, utan ständigt befinner sig vid samma behagligt ljumma
temperatur, tages på god tro för fullkomligt sann och naturlig.
Karakteristisk för Gjörwell och hans själsfränder är äfven den efter
recensionen meddelade redogörelsen för innehållet i Daphnis. Ett
referat af det ytterst enkla innehållet i en liten herderoman, hvars
tjuskraft, för så vidt den äger någon sådan, helt och hållet måste
ligga i stämningen och i detaljernas behag, synes oss sakna all raison
d’être, men i så hög grad tilltalades man denna tid på vissa håll
af idyllen, och så nära samband såg man mellan ömma svärmiska
känslor och arkadiska förhållanden, att äfven ett dylikt torrt referat
kunde göra anspråk på ett sympatiskt intresse.
Om den af Gessner använda poetiska prosan yttrar sig Gjörwell
icke. Men sannolikt har, såsom Sylwan i Svenska pressens historia
framhåller, denna varit ännu en merit i Gjörwells ögon. För
honom var innehållet hufvudsak och formen bisak, och för egen del
hälsade han nog med glädje en konstart, hvilken gaf honom tillfälle
att — med anspråk på att vara poet — lyriskt utgjuta sina känslor
utan att behöfva brottas med rim och meter. Gjörwell är, enligt
Sylwan, med säkerhet författare till den ytterst känslofulla prosadikten
’Klagan vid en väns afsked’ i Allm. Tidningar 1770. Angående de
i samma årgång förekommande ’Saknaden’, ’En spatsergång’ och
’Hyddan’ lämnar Sylwan oafgjordt, om de äro författade af Gjörwell
eller af Fischerström. Af deras innehåll kan man svårligen sluta
till författaren, de kunna lika väl vara skrifna af den ene som af
den andre. De kallas pastoraler, men ha ej berättande eller
dialogisk form, som de flesta af Gessners, utan äro blotta
stämningsstycken, i hvilka för öfrigt de moraliska reflexionerna ha större
utrymme än hos denne.
Johan Fischerström, som vid denna tid var Gjörwells skyddsling
och en sympatisk deltagare i hans herdestunder, var starkt påverkad
af Rousseau och stod i det hela närmare honom än Gessner.
Men Rousseauanskt natursvärmeri och arkadiska drömmar voro
ganska besläktade och kunde mycket väl hos mera veka och passiva
naturer förenas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
