Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gessners inflytande på svenska litteraturen. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gessners inflytande på svenska litteraturen. 73
Från denna tid härröra tvenne dikter af Thorild, hvilka, utan
att kunna kallas imitationer af Gessner, tydligt visa, att den unge
skaldens fantasi helt och hållet behärskades af honom. Den ena är
en bröllopsdikt, tillägnad hofpredikanten M. G. Wallenstråle. Den
innehåller en växelsång af herdar och herdinnor till ära för Myrtils
och Leis bröllop — äfven Eos är inflätad i dikten, och den är
undertecknad med Thorilds arkadiska namn. Till innehåll och stämning
står den de Gessnerska idyllerna nära, men är i motsats till dessa
skrifven på vars, t. o. m. rimmad vars. Såsom Tityr uppträder
Thorild äfven i en, likaledes i rytm och rim affattad, dikt till
riksrådet Carl Fredr. Scheffer. I detta täcka och för Thorild ovanligt
ledigt skrifna poem presenterar han på ett älskvärdt sätt i en helt
och hållet arkadisk ton sin sångmö för den greflige mecenaten.
Hans ärelystnad som skald är här blott att »om Vanadis och
hennes skalkande Astrilder I lösa skämt, förtjusta bilder En ljuflig
dårskap kväda få Och på den ömma Gessners vis I ett inbilladt
paradis Bland gracer och herdinnor gå».
Idyllen på Rånnum var snart slut, men Thorilds känslo- och
föreställningsvärld var fortfarande en tid bortåt starkt påverkad af
Gessner. Detta spåras i synnerhet i hans brefväxling, hvilken för
kännedomen om Thorild är särdeles viktig. Han öfverflyttade sitt
känslosvärmeri på vänskapens område, och då genom Gessner
herdenamnen för honom blifvit en symbol för tillvaron af ädla och ömma
känslor, använde han sådana för sig och sina vänner. När Thorild
under studieåren i Lund 1777—80 i långa bref eller i förtroliga
samtal på tu man hand utgjuter sitt hjärtas känslor, är han
fortfarande Tityr eller Myrt il.
Under dessa år lärde han emellertid känna andra, med större
patos utrustade känslans apostlar, som hos honom småningom
undanträngde Gessner — Ossian, Young och Klopstock, Rousseau och
Goethe. När han lämnade Lund, voro dessa hans mästare, och
Gessner såsom hans skaldeideal afsatt. I 5:e sången af ’Passionerna’
kallas Gessner visserligen »Edens skald», hvars toner »andas oskuld
och Gud», men han försvinner bland mängden af uppräknade
»odödlige, snillen och hjältar, gudomens lågor» och öfverflyglas alldeles
af Ossian, Goethe och Rousseau, för hvilka Thorilds entusiasm
knappast kan finna nog många och nog starka epitet. Det ömma
herdejollret hade öfverröstats af starkare vibrerande toner. Men alltjämt
bevarade Thorild sin Gessnerska period i kärt minne; ännu flera
år efter det han lämnat Lund fortfor han att i sin korrespondens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
